– Jag argumenterar i artikeln för att det överskottsmål i statsbudgeten som under en följd av året varit nödvändigt för att sänka statsskulden nu kan tas bort, säger Urban Bäckström.
Han tycker att målet har fungerat bra och var själv som tidigare riksbankschef pådrivande och ville då att överskotten skulle vara så stora att de inte bara bromsade statsskuldens tillväxt, utan att skulden också skulle kunna amorteras.
– Vi har nu kommit dit vi ville komma, skulden är i förhållande till ekonomin i stort nere på den nivå som den var före 90-talskrisen. Därför menar jag nu att det finns utrymme för en större skattereform. En sådan måste förstås avvägas ansvarsfullt bland annat med hänsyn till konjunkturläget. Men det finns ingen anledning att nu fortsätta med en överbeskattning av svenska folket som ju överskottsmålet innebär.
- I en marknadsekonomi är det inte staten som ska bygga upp en förmögenhet, det ska ske hos hushåll och företag.
Vad handlar det om i pengar och vad räcker de till?
– Det handlar långsiktigt om ungefär två procent av BNP, vilket motsvarar 60 miljarder kronor. Det räcker till att exempelvis avskaffa den statliga skatten, inklusive värnskatten. Det räcker också till för att avskaffa förmögenhetsskatten.
Urban Bäckström pekar också i DN-artikeln på att ett långvarigt problem, de så kallade 3:12-reglerna, skulle kunna slopas helt om man tar bort statsskatten. Han tror också att det skulle finnas ett utrymme för att påbörja en sänkning av arbetsgivaravgifterna.
Urban Bäckström är i artikeln angelägen om att ett slopande av överskottsmålet inte får leda till ansvarslös spendersamhet. Han pekar på en modell som fungerat bra i Storbritannien och vill också att en kursändring i Sverige när det gäller överskottsmålet ska förberedas noggrant.
Ytterligare bakgrund och uträkningar som ligger till grund för Urban Bäckströms artikel redovisas i rapporten "Överskottsmålet – en kritisk granskning" av ekonomerna Ulf Jakobsson, Jan Herin och Anders Rydeman.
