Kvalitet i grund- och gymnasieskola
Syftet med utbildning är att eleverna ska bli konkurrenskraftiga individer. De ska kunna försörja sig som medarbetare eller egna företagare. Därför har kvaliteten i grund- och gymnasieskolan avgörande betydelse.
Svenskt Näringsliv anser att det ska gå att jämföra olika utbildningars kvalitet. Bland annat måste utbildningarna redovisa resultat på nationella prov, betyg och om utbildningen leder till jobb eller inte.
Matchningen mellan utbildning och företag fungerar också bristfälligt. Företag har ofta svårt att hitta den kompetens de söker samtidigt som en för stor andel av eleverna inte når målen i grund- och gymnasieskola. Ökad kvalitet i skolan är därför avgörande för svenska företags framtida kompetensförsörjning.
Denna sida faktagranskades av Johan Olsson 2012-01-02
Nyheter
Företagens engagemang
ger eleverna råg i ryggen
Samverkan Att alla elever ska få träna sin "jobbsökarkompetens" är poängen med Wijkmanska gymnasiets årliga sommarjobbsmässa på skolan. Satsningen genomförs tillsammans med näringslivet. "Den uppskattas enormt av eleverna", säger rektor Peter Stenberg.
Ingen utveckling utan koll på resultatet
Friskolan "Vårt uppdrag är att utbilda våra elever för arbetslivet. Och då är det vår skyldighet att se om vi verkligen lyckas med det." Så motiverar IT-gymnasiet sin årliga uppföljning av hur det gått för eleverna tre år efter examen.
Lågt elevintresse hotar trätekniska utbildningar
Gymnasieskolan Intresset för trätekniska gymnasieutbildningar i Västerbotten är rekordlågt. I höst blir mindre än en tredjedel av platserna i Umeå, Skellefteå och Lycksele besatta. Värst ut är Lycksele där kommunen nu fattat beslut att lägga ner hela den trätekniska utbildningen. "Det här är en larmklocka för alla inblandade", säger en branschföreträdare.
Brist på kompetens
kräver allas engagemang
Samverkan "Vi är skyldiga att engagera oss i skolan", säger Harri Levänen, Westinghouse i Västerås. Företaget samarbetar med Wijkmanska gymnasiet inom Teknikcollege Mälardalen. Idén till sommarjobbsmässa kläcktes i den lokala styrgruppen, där han numera är ordförande.
Korta beslutsvägar ger Fridaskolan fördel
Friskolorna Fristående Fridaskolan vill vara ett alternativ med stor lyhördhet för föräldrar och elever, med en tydlig vision att vara en skola som tänker entreprenöriellt och rustar eleverna med såväl kunskaper som mjuka värden.
Många utbildningar
leder till arbetslöshet
Utbildning Många svenska gymnasieutbildningar har stora brister och kan leda till arbetslöshet eller att elever inte får högskolebehörighet. Till exempel leder många barn- och fritidsprogram till arbetslöshet efter avslutad utbildning.
I Finland anses prao för viktig för att läggas ner
Prao och praktik I Sverige är debatten om praons vara eller inte vara stundtals het. I Finland handlar inte diskussionerna om en vilja att lägga ner prao, utan om hur en viktig verksamhet kan förbättras, säger Markus Jussila, vd för Österbottens Företagarföreningen.
"Prao ska utvecklas inte avvecklas"
Prao och praktik En stor fördel med prao-verksamheten är att den har lång tradition i både skolvärlden och yrkeslivet. På så sätt kan den fungera som dörröppnare för mer omfattande samverkan, anser Johan Olsson, utbildningspolitisk expert på Svenskt Näringsliv. Hittills har föreningens material I Praktiken beställts i cirka 110 000 exemplar.
"Okunskap om praons specifika värden"
Prao "Jag är besviken på att praktisk arbetslivsorientering inte regleras bättre i nya skollagen", säger Anders Lovén fil dr i pedagogik och universitetslektor vid Lärarutbildningen på Malmö Högskolan. Han är rikskänd förkämpe för praons bevarande. I tider med hög ungdomsarbetslöshet är prao viktigare än någonsin, menar han.
PVF satsar för att lösa rekryteringsbehov
Samverkan Enligt en undersökning av PVF Yrke & Utbildning (PVF) behövs 1 000-1 500 nya plåtslagare inom det närmsta året. En skolinspiratör, lärarkonferenser, och en större branschskola är några av höstens satsningar.
"Kommunerna måste ta sitt ansvar för skolan"
Kvalitet i skolan Det satsas allt större ekonomiska resurser på den svenska skolan. Sedan 1997 har kostnaden per elev ökat med 13 procent. Men det är pengar som oftast används till annat än lärare och elever. "Kommunerna har ansvaret för skolan men det är ett ansvar de inte tar", säger chefekonom Stefan Fölster och får medhåll av Metta Fjelkner, förbundsordförande för Lärarnas Riksförbund.
"Entreprenöriellt lärande inkluderar alla elever"
Skolan & entreprenörskapet Entreprenöriellt lärande sägs ibland bara gynna elever som redan har det lätt för sig i skolan. Men inte minst elever i behov av särskilt stöd utvecklas positivt av lärmetoden, visar en undersökning av specialpedagogen Carina Andersson. De får bättre självförtroende, tar mer ansvar och får bättre betyg.
"Friskolorna viktiga för lokal demokrati"
Friskolorna Betygsinflation och ökad segregering, brukar skyllas på friskolorna runt om i landet. Men brister i den svenska skolan kan inte skyllas på att andra än kommunerna numera har rätt att driva skolor. Det menar Mats Fält, tidigare skolpolitiker, som i en rapport pekar på den demokratiska kraft som friskolorna är och att ett ökat kommunalt veto är fel väg att gå.
Uppskattad mattebok i Ljungby får uppföljare
Samverkan Ljungby kommun har tillsammans med lokala företag och landstinget tagit fram matteboken "Matte i Ljungby 7-9" – en uppföljare på en mattebok för gymnasiet. Näringslivets intresse av att medverka har varit stort.
100 miljoner till Tekniksprånget
Utbildning Investmentbolagen Nordstjernan och Industrivärden drog i gång Tekniksprånget för att locka ungdomar att välja teknikutbildningar. Nu viker regeringen 100 miljoner kronor för projektet.
Företagare efterfrågar bättre språkkunskaper
Utbildning Skolan måste anpassas till företagens behov av kunskaper i tyska och den kommande efterfrågan på kinesisk språkkompetens, visar en Demoskopundersökning.
Global missionär för
digitala grepp i skolan
Skolan & IT – Vi måste bota den digitala analfabetismen i skolan, säger Anthony Salcito, vice vd för Microsofts avdelning som arbetar med utbildningsfrågor globalt. Att få med sig lärarna i arbetet är avgörande.
"Entreprenöriellt lärande
ger bättre skolresultat"
Skolan & entreprenörskapet Fler elever som fullföljer gymnasiet. Det är målet och ett av redskapen är entreprenöriellt lärande. På John Bauer-gymnasierna visar statistiken att metoden fungerar. Under fyra år ökade antalet elever med slutbetyg från gymnasieskolan med 12 procent, klart över genomsnittet i landet.
"Resultatfokus ger bra skola"
Debatt "Debatten om skolan är intensiv. Det välkomnar vi. Men alltför ofta handlar diskussionen om annat än det som är riktigt viktigt – vilka resultat som nås i skolan och vilka framtidsutsikter skolan ger eleverna," skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation samt Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, Svenskt Näringsliv i en debattartikel.
