Elever som gått gymnasieprogrammen bygg- och anläggning, el- och energi eller fordons- och transport har fått jobb efter gymnasiet. Barn- och fritidsprogrammet uppvisar höga arbetslöshetssiffror. Det visar Svenskt Näringslivs årliga genomgång av SCB:s sysselsättningsstatistik för elever fem år efter avslutad gymnasieutbildning.
Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram, det vill säga tanken är att eleverna ska kunna börja yrkesarbeta efter gymnasiet. På endast tre procent av barn- och fritidsprogrammen har mer än 90 procent fått jobb två år efter avslutad examen. Det kan jämföras med bygg- och anläggningsprogrammet där 33 procent av utbildningarna har mer än 90 procent anställda under samma period.
– Kvaliteten i utbildningen måste stärkas. Samtidigt som ungdomar lämnar gymnasiets yrkesprogram och går ut i arbetslöshet, ropar företag efter personal med rätt utbildning och färska yrkeskunskaper, säger Johan Olsson.
Många elever får inte heller högskolebehörighet, visar statistiken. Skillnaden är stor mellan olika skolor. Till exempel nådde 100 procent av de utexaminerade eleverna på samhällsprogrammet på Linnégymnasiet i Uppsala högskolebehörighet år 2011 medan endast två av tre på Bolandsgymnasiet – i samma kommun – fick högskolebehörighet under samma år.
– Syftet med studieförberedande program är att förbereda eleverna för högre studier. När en gymnasieskola har elever som inte når grundläggande behörighet så måste detta ses som ett misslyckande, säger Johan Olsson.
