"Högskolor och universitet behöver ökad linjestyrning"

Denna problematik ligger till grund för Näringslivets forskningsberednings nya rapport, den tredje i ordningen, som redan i sin titel markerar behovet av ett generellt vetenskapligt ansvar på ett generellt forskningsproblem: ”Forskningspolitikens glömda fråga: Sveriges akademiska ledarskap”. Här finns lärdomar att dra som alla högre lärosäten nu har en skyldighet att med öppna ögon förhålla sig till.

Även om slutsatserna är kontroversiella är de nödvändiga, menar beredningen.

1 Studenternas och de universitetsanställdas reella beslutandemakt över rektorstillsättningarna måste strypas.

2 Transparensen vid chefstillsättningar måste minska.

3 Möjligheterna att avsätta svaga rektorer måste öka.

Lika svårt som det är att locka de bästa akademiska ledarna till rektorsposten, lika svårt verkar det vara att sedan göra sig av med dem som av olika anledningar inte levererar resultat. Efter första rektorsperioden – normalt tre år – bör styrelsen genomföra en grundlig utvärdering av rektorns arbete och lyfta bort densamme om utfallet inte är till styrelsens belåtenhet. På så sätt tillförs ytterligare förändringskraft i systemet; en struktur skapas där starka ledare belönas.

Det behövs alltså en förändrad och förbättrad styrning av svenska högskolor och universitet. Vi talar om ökad linjestyrning. Där ingår också en rakare och snabbare beslutsordning för tillsättning av internationellt gångbara forskare.

Nu är det upp till hela det högre utbildningssystemet att ta ansvar för att processerna förbättras med förstärkt satsning på excellens vid tillsättningarna – inte tvärtom, vilket vissa oroande signaler från det politiska ritbordet inför forskningspropositionen nu tyder på.

Näringslivets forskningsberedning består av:

Håkan Mogren, ordförande, tidigare vd Astra

Jan-Olof Jacke, vd AstraZeneca Sverige

Karin Markides, tidigare rektor Chalmers tekniska högskola

Lena Olving, vd Mycronic

Maria Strømme, professor i nanoteknologi och vice preses IVA

Johan Söderström, vd ABB Sverige

Näringslivets forskningsberedning finansieras av Svenskt Näringsliv, men beredningen har arbetat fristående och ledamöterna står själva för rapporten och dess innehåll.