Det är bra att vi får en genomgång vilken typ av kurser som ska ges på universitets- och högskolenivå säger Kristina Scharp, ansvarig för utbildningsfrågor vid Svenskt Näringsliv.
– Det finns flera anledningar att ifrågasätta hobbykurserna. De har ingen jobbanknytning och ger ytterst sällan möjlighet till fördjupning eller spetskunskap. Hobbykurserna ligger inte inom ramen för akademins uppdrag.
Universitets och högskolors hobbykurser konkurrerar på en större marknad som redan levererar tjänsterna men på andra villkor. Akademin erbjuder idag hobbyinriktade kurser med hög tillgänglighet på kvällstid eller under veckoslut.
Akademin har en stor fördel i att kunna erbjuda kurserna gratis eftersom de finansieras med statliga medel. Sådana förutsättningar kan privata verksamheter inte konkurrera med.
– Bland hobbykurserna återfinns flera kurser som är direkt konkurrensskadliga, säger Kristina Scharp. Vid Karlstads universitet erbjuds exempelvis kursen orkidéer i teori i praktik som syftar till att lära nybörjare ta hand om sina plantor. Samtidigt försöker små privata floristföretag utöka sin verksamhet genom att erbjuda kurser i orkidéskötsel.
Andra exempel på kurser som utgör osund konkurrens är sådana i pilates, matlagning, vinkunskap, körsång, dans och gitarrspel.
Hobbykurserna är ett resultat av en illa fungerande resurstilldelning. Lärosätenas ekonomi styrs av dels hur många studenter de har, dels om studenterna klarar av kurserna.
– Ett sådant system bäddar för uppkomsten av den här typen av kurser. Hobbykurserna signalerar ett akut behov av ett nytt resurstilldelningssystem som premierar kvalitet framför kvantitet, säger Mikaela Almerud, expert på högskolefrågor, Svenskt Näringsliv.
