I juni ska regeringens utredare presentera ett förslag om könskvotering till privata bolags styrelser. Som förebild har man den norska lagstiftningen, som innebär att minst 40 procent av endera könet ska finnas i varje bolagsstyrelse. Annars måste företaget lägga ner.
Svenskt Näringslivs kritik mot lagstadgad kvotering ligger främst i att staten inte bör ha rätt att gå in och styra över företagares möjligheter att driva sina företag. Ägarnas rättighet att själva utse sina ombud hotas också med en lag om kvotering.
– Om man anser att människor ska ha lika möjligheter går det inte att vara för kvotering, sade juridikprofessor Jonathan Macey från Yale University i USA.
Han menade att Sverige ligger bra till i jämförelse med de flesta andra länder; 20 procent av styrelseledamöterna är kvinnor i Sverige medan europagenomsnittet ligger på åtta procent, enligt European Board Women Monitor (2004).
Debattdeltagarna var överens om att allt fler kvinnor får toppositioner i samhället, och att kvotering inte löser de problem som återstår.
– Debatten fokuserar för mycket på vad som händer i styrelserna. Det är minst lika viktigt att kvinnor kommer in på operativ nivå i företagen, och där händer det mycket just nu, sade Antonia Ax:son Johnson, styrelseordförande i Axel Johnson AB.
Att dagens styrelser är fattiga på kvinnor måste ses i ljuset av att kvinnor knappt fanns i näringslivet för några årtionden sedan, framhöll Antonia Ax:son Johnson. Sedan hon kom in i näringslivet i slutet av 60-talet har utvecklingen gått framåt.
– Jag ser väldigt optimistiskt på framtiden, vi har en lång väg kvar att gå men det händer fantastiskt mycket idag. Näringslivet öppnas mer och mer för många typer av mångfald, inte bara kön.
