NYHET7 september 2006

"Positiv särbehandling är också diskriminering"

"Den som är för kvotering och positiv särbehandling bör ställa sig frågan: Blev de 71 kvinnliga sökanden till sjuksköterskeprogrammet i Karlstad som fick stå tillbaka för 71 sämre meriterade män rättvist behandlade?" Det säger Gunnar Strömmer, jurist på Centrum för rättvisa, som är starkt kritisk till metoder som sorterar människor.

– Positiv särbehandling och kvotering är diskriminering. I grunden handlar det om att sortera människor. Att behandla människor olika på grund av faktorer som de själva inte kan påverka, säger Gunnar Strömmer.

Han har kommit att personifiera kampen mot den nya tidens maktmissbruk: kvoterings- och diskrimineringstänkandet. På några har hans organisation Centrum för rättvisa lyckats göra stora fotavtryck i samhällsdebatten. Centrum för rättvisa har nått publik och juridisk framgång i ett antal uppmärksammade diskrimineringsmål, främst kopplade till antagningsreglerna för högre utbildning. I höst väntar den första processen i Högsta domstolen.

– Positiv särbehandling och kvotering är diskriminering. I grunden handlar det om att sortera människor. Att behandla människor olika på grund av faktorer som de själva inte kan påverka, säger Gunnar Strömmer.

Centrum för rättvisa värnar den enskildes fri- och rättigheter och är en ny företeelse i Sverige. Organisationen verkar främst inom det juridiska systemet, där man bistår med kvalificerad juridisk hjälp samt driver juridiska processer.

Rätten till likabehandling är det mest grundläggande kravet i ett ”anständigt samhälle”, det är Gunnar Strömmers etiska utgångspunkt. Ingen människa får göras till medel för högre samhällsmål, och Gunnar Strömmer framhåller att diskriminering alltid är diskriminering, oavsett goda intentioner eller målgrupp.

– Antidiskrimineringsarbetet i samhället riskerar att undergrävas om man väljer att använda diskriminering som metod för att komma bort från diskriminering. Det är en självmotsägelse.

Praktiken visar hur fel diskrimineringstänkandet är, framhåller Gunnar Strömmer, och lyfter fram sjuksköterskeprogrammet vid Karlstads universitet som exempel. Där blev 71 bättre meriterade kvinnor bortsorterade till förmån för sämre meriterade män. Den fråga som man måste ställa sig är om var och en av dessa kvinnor blev rättvist behandlade, menar Gunnar Strömmer.

– Tycker man inte att de blev rättvist behandlade har man inte heller någon moralisk grund för positiv särbehandling.

Positiv särbehandling och kvotering är dåliga styrinstrument. Det finns andra, bättre verktyg om man vill uppnå mångfald; till exempel uppsökande verksamhet och riktade informationsinsatser. Tillämpar man positiv särbehandling och kvotering går man inte till djupet med problemet, anser Gunnar Strömmer. Det handlar mest om att hyfsa till statistiken.

– Den som tar mångfaldsfrågor på allvar måste förstå att kvotering och positiv särbehandling är ett försök på en snabblösning som aldrig löser problemen i grunden.

Om positiv särbehandling ska fungera utan godtycke kräver det etnisk kartläggning av människor. Det är Gunnar Strömmer mycket kritisk till. Han frågar sig, utöver den rent moraliska aspekten, vilken bakgrund som ska ge företräde. På en arbetsplats kan det till exempel finnas flera underrepresenterade etniska bakgrunder. Han framhåller att även med till synes objektiva kriterier som utlandsfödda föräldrar eller utomnordiskt språk som modersmål uppstår urvals- och gränsdragningsproblem. Varför skall amerikaner gynnas framför romer eller samer, och bör färöiska räknas som ett nordiskt språk eller inte, undrar han. Till skillnad från länder som USA eller Sydafrika har vi inte ras som kategori i Sverige och det är något som vi bör hålla fast vid, menar han.

– Positiv särbehandling institutionaliserar och befäster den etniska bakgrunden.

KompetensutvecklingJämställdhet och mångfald
Skriven avJakob Rennerfeldt
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist