I juni var 48 000 personer mellan 18 och 24 år anmälda som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Det är dubbelt så många som under samma period i fjol. Allra tuffast är det för dem som inte har fullständiga gymnasiebetyg. En sammanställning av europeisk statistik visar att arbetslösheten bland lågutbildade unga är fyra gånger så hög i Sverige som i Danmark där endast var tionde är arbetslös.
Svenskt Näringslivs chefekonom Stefan Fölster säger att förklaringen ligger i de speciella förhållanden som råder på den svenska arbetsmarknaden.
– De problem som Sverige har på arbetsmarknaden för unga är höga ingångslöner, strikt anställningsskydd för fast anställda samt bristen på bra yrkesutbildning och lärlingssystem. Alla dessa tre faktorer slår särskilt mot ungdomar som inte har klarat gymnasiebetygen.
En stor grupp unga riskerar därför att aldrig komma in på arbetsmarknaden. Stefan Fölster tror att lägre ingångslöner skulle göra att fler unga kommer in på arbetsmarknaden. Därefter kan lönen ökas i takt med att de lär sig jobbet. Men för att det ska fungera så måste man också lätta på anställningsskyddet.
– Just nu är det omöjligt i Sverige då arbetsgivare tvingas anställa många på tidsbegränsade anställningar eftersom de inte törs ge dem fast anställning, säger Stefan Fölster.
