De regler som styr svensk arbetsmarknad är till för att skydda arbetstagaren. Men resultatet blir ofta att människor fastnar på ett jobb de inte vill ha. Som Barbro, en av sex personer som intervjuas i boken inLASt.
"Barbro upplever jobbet som en evig kamp och är ständigt 'uppskruvad', som hon uttrycker det. Hon är inte den som gnäller i onödan, men några gånger har hon varit sjukskriven för att hon mått så dåligt. Hon har också sjukskrivit sig för att slippa gå till jobbet."
Politikernas goda intentioner när de på 70-talet stiftade trygghetslagarna slog fel. Flera studier visar att så många som 20 till 30 procent av svenskarna inte trivs med sitt arbete. Varje dag går därför mellan 900 000 och 1,4 miljoner personer till ett jobb där de inte trivs.
Deras kompetens och ambitioner skulle däremot passa väl in i ett annat företag. För att kunna utvecklas i sitt arbete och ha ett långt arbetsliv behöver de därför byta till ett nytt jobb.
Att byta jobb är också bra för löneutvecklingen och det öppnar för nya erfarenheter och ett breddat kontaktnät vilket i sin tur ger en starkare position på arbetsmarknaden.
Men många vågar inte ens försöka byta jobb – sämre hälsa, sjukskrivningar och ett svagare arbetsresultat leder ofta till ett försämrat självförtroende.
"Fastbränd" eller "inlåst" är två benämningar som används för att beskriva situationen för personer som Barbro. Forskning visar att hälsan påverkas av jobbet, personer som under längre tid vantrivs drabbas oftare av magbesvär, trötthet, olust och håglöshet.
Ett jobbyte kan också upplevas som otryggt. Som Niklas uttrycker det i boken: "Om jag skulle byta jobb, skulle jag vara noga med att kolla upp hur det går för den arbetsgivaren och hur säker branschen är."
Nyckeln är att byta jobb i ett tidigt skede, innan självförtroendet tagit skada. Orsaken till att detta ändå inte sker är att lagen om anställningsskydd, LAS, uppmuntrar människor att stanna så länge det bara går på ett arbete. Lång anställningstid premieras, den som byter jobb och är sist anställd får ju gå först vid neddragningar.
Turordningsreglernas starka dragningskraft illustreras väl i boken av Jens: "Jag gick nog nästan och hoppades på att få sparken, för då skulle jag ju bli tvungen att göra något åt situationen."
De personer som trots detta samlar mod och försöker söka sig vidare drabbas av svensk arbetsmarknads verkliga moment 22. För att hitta ett jobb att söka måste också fler personer säga upp sig, vilket sällan sker eftersom de inte heller hittar några lediga jobb. Rörligheten blir mycket låg och motverkar förändring och flexibilitet.
Statistiska centralbyrån, SCB, presenterade nyligen siffror som visar att arbetslösheten är över 8 procent. Trots denna höga nivå visar Svenskt Näringslivs företagarpanel att sju av tio företag har svårt att hitta rätt personer när de skall anställa. För två av tio företag innebär detta att de tvingas tacka nej till order.
Denna felmatchning på arbetsmarknaden förvärras när de som vill och bör byta jobb inte gör det. Den kompetens och erfarenhet dessa personer besitter kan nämligen vara lösningen på ett annat företags kompetensbrist. Om de bara vågar ta steget ut i det okända.
I stället uppehåller de ett jobb de inte vill ha. Ett jobb som skulle kunna vara ett första steg in på arbetsmarknaden för någon av de 400 000 svenskar som idag är arbetslösa.
De sex personerna i inLASt har alla en sak gemensam: anställningsskyddet är en orsak till att de inte förmådde navigera vidare i karriären.
Var det verkligen så det var menat?
