Integrationen på den svenska arbetsmarknaden fungerar dåligt, särskilt svårt har invandrare med ett ursprung utanför EU att få jobb. Per Skedinger, forskare på Institutet för Näringslivsforskning, anser att lägre minimilöner och ett reformerat LAS skulle underlätta för invandrarna.
I rapporten Reglering eller Diskriminering från tankesmedjan Fores diskuterar han dessa hinder och lyfter dessutom fram bemanningsföretag som en brobyggare på arbetsmarknaden.
Flera forskarstudier från de nordiska länderna visar att bemanningsföretagen har gynnsamma effekter på integrationen. De anställer en högre andel invandrare än andra företag.
– Danmark, Sverige och Norge har det gemensamt att det verkar som om bemanningsföretagen hjälper personer med utomeuropeisk bakgrund att etablera sig på arbetsmarknaden, säger Per Skedinger.
Det kan vara svårt för enskilda företag, speciellt små företag, att värdera invandrares kvalifikationer, till exempel examen. Därför kan det uppfattas som en större risk att anställa en person med utländsk bakgrund. Här har bemanningsföretagen en viktig roll att spela. Det är lättare att hyra än att fastanställa för en arbetsgivare som känner sig osäker.
– Man kan säga att bemanningsföretagen minimerar risker för företagaren. Det verkar vara den rimligaste förklaringen till resultaten i studierna, säger Per Skedinger.
Det starka anställningsskyddet i Sverige bidrar i sin tur till att företagarna blir ännu mer försiktiga i sin rekrytering. Riskerna höjs ytterligare.
Forskning visar också att i länder med ett starkt anställningsskydd frodas bemanningsföretagen.
– Vi har sett det i USA, där anställningsskyddet stärkts i vissa delstater. Det har skapat ett läge där bemanningsföretagen har en snabb tillväxt. Det kan vara rimligt att tro att samma sak kan ske i Europa.
Hotad tillväxt
Sedan en tid tillbaka har det funnits en facklig kritik mot bemanningsföretag,
bland annat under förra avtalsrörelsen. Fackliga företrädare anser att
företagare utnyttjar bemanningsföretag för att kringgå turordningsreglerna.
Det finns också en oro för vad det nya Bemanningsdirektivet kommer att få
för konsekvenser för bemanningsbranschen.
– Det gäller att man inte skärper regler som begränsar bemanningsföretagens tillväxt. Jag tycker att branschen ska få chansen att växa naturligt efter efterfrågeutvecklingen. Det kommer att slå mot invandrare om restriktioner införs, säger han.
Men bemanningsföretagen är naturligtvis inte en mirakelkur på integrationsproblematiken på grund av att branschen ännu så länge är liten. Per Skedinger anser att sänkta minimilöner, ett begrepp som han föredrar att använda framför lägsta löner, skulle göra mycket för att öka invandrares chanser att få fotfäste på arbetsmarknaden.
Dels skapar minimilöner trösklar för marginaliserade grupper att komma in på arbetsmarknaden eftersom det blir färre enkla jobb att söka. Dels ökar konkurrensen om de jobb som faktiskt finns, invandrare tvingas konkurrera med studerande om samma jobb inom till exempel restaurangnäringen.
– På lite längre sikt är det viktigt att man inte försvårar expansionen inom bemanningsbranschen. Men om man lyckas få ordning på minimilönerna får det större effekt på kortare sikt, säger Per Skedinger.
