NYHET7 april 2015

Högre miljöskatt löser inte klimatfrågan

Noll utsläpp år 2030, annat än genom en storskalig nedläggning av företag, är orealistiskt. Symboliska handlingar och utspel löser inte klimatfrågan. Det skriver klimatexpert Maria Sunér Fleming med anledning av en artikel om miljöskatter i Svenska Dagbladet.

Foto: Nicklas Mattsson

Svenskt Näringsliv lanserade i november 2014 rapporten ”Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft”. Vår utgångspunkt är att ett konkurrenskraftigt och växande näringsliv behövs för Sveriges framtida välfärd, men också för att hitta de innovativa lösningar som behövs för att klara klimatutmaningen. Att minska klimatutsläpp i Sverige genom att lägga ner verksamhet här för att sedan köpa tillbaka samma produkter är inte en lösning. Effekten blir kanske dessutom dubbel när det som produceras i Sverige med stor sannolikhet har ett mindre koldioxidavtryck än motsvarande produkt producerad i ett annat land.

Sverige är redan idag ett föredöme på klimatområdet. Vi har låga utsläpp mätt per capita och låga utsläpp mätt i förhållande till BNP. Självklart ska vi fortsätta att vara ett föredöme genom att visa att tillväxt och konkurrenskraft på ett klokt sätt går att kombinera med låga klimatpåverkande utsläpp.

Sverige har i dagsläget redan världens högsta koldioxidskatt. I en jämförelse gjord av Världsbanken våren 2014 är Sveriges koldioxidskatt mer än dubbelt så hög som den som kommer näst efter, som är ett lokalt system i Tokyo. Merparten av de koldioxidavgifter som finns i världen ligger på mindre än tio procent av den svenska nivån. Kostnadseffektiviteten i en ytterligare höjning av denna redan mycket höga nivå, enbart i Sverige kan diskuteras.

Hur ska Sverige på bästa sätt bidra till att klimatutmaningen ska klaras på global nivå? Det är en fråga som Miljömålsberedningen under ledning av Anders Wijkman just nu sitter och funderar över. Det är ett starkt tidspressat arbete och redan i februari nästa år ska förslag läggas fram gällande mål, delmål, styrmedel och lagtekniskt ramverk. I dagens SvD argumenterar en grupp på tolv företag för högre miljöskatter och ett mål på netto-noll klimatutsläpp för Sverige till 2030.

Tanken med miljöskatter är att det som man inte vill ha ska bli dyrare och på sikt fasas ut. Det innebär att själva skattebasen eroderas, om man som land lyckas i sina föresatser på miljöområdet – nämligen att ta bort det som skadar miljön. Det är därför ologiskt att säga att en låg andel miljöskatter, mätt som det totala skattetrycket är dåligt – det kan snarare vara ett tecken på att man som land lyckats med att fasa ut det som inte är önskvärt. Man måste också relatera skatternas totala andel av BNP. Sverige hade 2013 världens fjärde högsta skattetryck, mätt som andel av BNP.

Målet för Sverige måste grunda sig i realism och ta hänsyn till det faktum att både utmaningar och förutsättningar är olika i olika sektorer. De svenska koldioxidutsläppen finns framförallt i tre sektorer – transporter, industri i form av processrelaterade utsläpp och inom jordbrukssektorn, som utsläpp från djurhållning och markanvändning. Både de processrelaterade utsläppen i industrin och de som kommer från jordbruket är svåråtgärdade utan realistiska tekniska lösningar i dagsläget. Här hjälper inga höga skatter, utan satsningar på forskning och innovation måste till. I transportsektorn krävs stora investeringar i ny teknik, av alla enskilda samhället. Realismen i att ha noll utsläpp redan till 2030, annat än genom en storskalig nedläggning av delar av industri och jordbruk, samt vissa förbud inom transportsektorn är mycket svår att se.

När Sverige nu ska ta fram en förnyad klimatpolitik måste vi se oss som en del i en global värld. Sveriges andel av de globala utsläppen är mycket små och vi måste fundera över hur vi på bästa sätt bidrar till lösningen globalt. Historiskt har vi i Sverige varit bra i samverkan mellan samhällets parter ta hänsyn till olika sektorers förutsättningar och hitta pragmatiska vägar framåt. Symboliska handlingar och utspel kommer inte lösa klimatfrågan.

Läs mer på svd.se

Miljö och hållbar tillväxt
Skriven avMaria Sunér Fleming
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist