NYHET21 mars 2016

Världens tuffaste klimatmål - men det saknas analys

Miljömålsberedningen vill skärpa klimatmålen. Men det brister i den ekonomiska analysen. Kritiken kommer från näringslivet och Konjunkturinstitutet. ”Det är väldigt viktigt att det finns ett bra beslutsunderlag, och det tycker jag saknas här”, säger Eva Samakovlis, forskningschef på Konjunkturinstitutet.

"Målet är mycket ambitiöst, sannolikt det mest ambitiösa som något land gjort i världen", sade Anders Wijkman under seminariet.
Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT

Även om den politiska debatten för ögonblicket är stenhård samarbetar riksdagspolitikerna ofta när det kommer till kritan. Ett exempel är den framtida klimatpolitiken som samtliga riksdagspartier (förutom SD) står bakom.

Nyligen överlämnade Miljömålsberedningen som leds av Anders Wijkman sitt delbetänkande till miljö- och klimatminister Åsa Romson. Förslagen innebär en skärpning av tidigare mål; utsläppen inom Sveriges gränser ska minska med 85 procent till 2045 jämfört med 1990. Tidigare var målet satt till 2050.

Men kritiken har inte låtit vänta på sig. Två huvudinvändningar är att målen presenteras före åtgärderna – i juni kommer slutbetänkandet – och brister i analysen av kostnaderna för att genomföra åtgärderna.

I utredningen hänvisas bland annat till FN:s klimatpanels (IPCC) rapporter där man talar om en kostnad på mellan 1–3 procent av global BNP år 2030 respektive 2–6 procent år 2050. Men Eva Samakovlis, forskningschef på Konjunkturinstitutet, poängterar att dessa beräkningar är ytterst osäkra. Till exempel förutsätter de att alla världens länder minskar utsläppen direkt, att det införs ett globalt pris på koldioxid och att den tekniska utvecklingen saknar begränsningar.

– Alla dessa antaganden gör att kostnaden underskattas. Det finns också ett antal vinster som kan göras, men de är små i jämförelse, sade hon under ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv.

Hon betonar vikten av att de styrmedel och åtgärder som genomförs blir kostnadseffektiva.

– Då kan vi ha mer ambitiösa klimatmål till en lägre kostnad, sade hon.

Svårgenomfört

Klimatpolitiken framgent måste ta hänsyn till att många av de tekniker som krävs för att minska utsläppen ytterligare inte har hunnit lämna forskarnas ritbord.

– Vår huvudinvändning är att målsättningen bygger på att utsläppen ska minska i sektorer där vi idag inte vet hur vi ska klara av att minska utsläppen, till exempel inom jordbrukssektorn och processindustrin. Vi kan konstatera att det finns tekniker på forskningsstadiet, men vi vet inte med säkerhet om de kommer att fungera, sade Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi- och klimatfrågor på Svenskt Näringsliv.

Anders Wijkman är ordförande i Miljömålsberedningen. Han håller med om att det inte är optimalt att målet presenteras före åtgärderna. Han försvarar dock den höga svansföringen.

– Målet är mycket ambitiöst, sannolikt det mest ambitiösa som något land gjort i världen, sade han under seminariet.

Han får till viss del understöd av Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

– 85 procents minskning till 2045 i ett land som har kommit så långt är lite lågt, men det är good enough, sade han.

Stor omställning

En omställning till ett mer klimatsmart samhälle kommer också att föra med sig en strukturomvandling, berättade Eva Samakovlis. Mer energintensiva sektorer kommer att ge vika för mindre energiintensiva. I klartext kan det betyda nedläggningar. Men Johan Hultberg, riksdagsledamot och representant för Moderaterna i Miljömålsberedningen, räknar inte med att till exempel den energiintensiva stålindustrin straffas ut. Tvärtom menar han att det nya ramverket tar hänsyn till olika branschers förutsättningar. Det finns ingen anledning till oro bland metallarbetare på ett stålverk.

– Tuffa klimatmål i kombination med jobb och tillväxt, det skapar trygghet, sade han.

Maria Sunér Fleming betonar hur viktigt det är att klimatpolitiken tar hänsyn till olika förutsättningar i olika branscher.

– I det fortsatta arbetet skulle jag önska att man arbetar med olika sektorsstrategier. Utmaningarna ser olika ut i olika sektorer, till exempel transportsektorn. Ett annat område är stålindustrin som har stora utmaningar att komma bort från klimatutsläppen samtidigt som vi vill behålla industrin i landet, sade hon.

Energi och klimat
Skriven avHenrik Svidén
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist