Svenskt Näringslivs utgångspunkt är att så länge de grundläggande kraven i energipolitiken säkerställs lägger vi egentligen inga synpunkter på hur mixen ser ut. Vår utgångspunkt är att en diversifierad, trygg och säker energiförsörjning till konkurrenskraftiga priser och med låg miljöpåverkan måste vara basen i en energipolitik som bidrar positivt till Sveriges välfärd och utveckling. Utifrån dessa ramar ska politiken utformas så att marknadens aktörer får avgöra vilka energislag som är de bästa. Denna utgångspunkt stämmer väl överens med den svenska energipolitikens mål.
Världsnaturfonden (WWF) presenterade härrom dagen ett scenario utgående från att vi ska ha 100 procent förnybar energi i Sverige år 2050, och inom den närmaste tiden kommer även andra miljöorganisationer att göra det. Hur fungerar detta med de grundläggande krav vi tycker är centrala i energipolitiken? Det är framförallt två frågor som jag ställer mig efter att ha läst WWF:s förslag till ett 100 procent förnybart energisystem i Sverige: hur säkerställs en trygg och säker energiförsörjning och får vi konkurrenskraftiga priser? Båda dessa frågor är av stor vikt för det svenska näringslivet.
Elförsörjningen har en central roll i energisystemet. För att systemet ska fungera måste det finns en balans i systemet mellan produktion och förbrukning – varje millisekund. Och för att elsystemet ska vara stabilt krävs baskraft och regerkraft alternativt andra regler möjligheter. När mer varierande kraft kommer in, som vindkraft och solel, krävs än större reglerförmåga i systemet.
För att titta på balansen i systemet måste man skilja på energi (mäts i TWh) – där ekvationen går ihop på årsbasis i WWF:s scenario och effekten (som mäts i MW) och som anger vad som kan levereras per timme.
När man räknar på de effekter som krävs för att åstadkomma den årsproduktion av solel och vindkraft som WWF pekar på är det lätt att konstatera att systemet kommer att bli ”översvämmat” med el när solen skiner, det blåser och inte är kallt, eller ja, även om det är kallt så kommer det att bli för mycket el som vill ut på nätet, långt mer än vad vi kommer att ha behov av. En stor del av produktionen kommer då att behöva ”spillas”. Och när det är kall vinter, mörkt och vindstilla har kan bara hälften av den el vi behöver produceras i Sverige.
Även om stora satsningar görs på ökad energieffektivitet, ökad efterfrågeflexibilitet och nya överföringsförbindelser är det svårt att se stabiliteten i detta system. Industrin kommer att behöva en stabil leverans av el även i framtiden och trots att visionen om att ha en stor andel nära noll-energi hus år 2050 så kommer det att behövas tillskott av energi de kallaste vinterdagarna för uppvärmning. Därmed är det svårt att se radikalt förändrade förbrukningsmönster även i framtiden.
Det jag också saknar i analysen är vad baskomponenten i elsystemet ska utgöras av – den som ska ersätta dagens kärnkraft och stå för en stor del av stabiliteten. Svenskt Näringsliv tror att, givet att vi tar klimatfrågan på allvar och med den teknik vi känner till idag, kommer kärnkraft eller gaskraft med CCS att behövas även år 2050 för att åstadkomma stabilitet i systemet. Men vi kan inte med säkerhet säga vilja alternativ vi har i framtiden. Därför måste möjligheten att bygga ny baskraft av olika slag vara öppen och då är möjligheten att ersätta dagens kärnkraftreaktorer med nya en viktig del.
Det andra jag saknar i analysen är svaret på den viktiga frågan om det föreslagna energisystemet ger konkurrenskraftiga priser på energi. Men det kräver en helt annan analys, som jag inte kan göra själv i ett excelark.
Men avslutningsvis, så länge som det säkerställs att Sverige har en diversifierad, trygg och säker energiförsörjning till konkurrenskraftiga priser och med låg miljöpåverkan låter jag mig gärna överbevisas.
