CCS, carbon capture and storage, eller koldioxidavskiljning och lagring, diskuterades under ett seminarium som anordnats av Svenskt Näringsliv och Elforsk i veckan.
Tekniken är en överlevnadsfråga för den svenska basindustrin, speciellt stål-, mineral- och cementindustrin, enligt Jenny Gode, IVL, som var med på seminariet. Kim Kärsrud, SSAB, framhöll att svensk industri redan idag har vidtagit de miljöåtgärder som är möjliga, och för dem är CCS den enda möjligheten för ytterligare minskningar i utsläpp.
Företrädarna från allianspartierna, Roger Tiefensee (C) och Cecilie Tenfjord-Toftby (M), var också ense om att CCS-tekniken är viktig för att Sverige ska kunna behålla sina företag i landet.
CCS-tekniken är fortfarande i sin linda. Tidigast på 2020-talet kan den bli en realitet och det bygger på att flera rättsliga och ekonomiska hinder måste rivas, men också att allmänheten accepterar tekniken.
– Men man kan inte vänta på att alla ska bli överens, det finns det inte tid till, sade Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv.
Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi- och klimatfrågor på Svenskt Näringsliv, anser att det är viktigt att regeringen håller alla dörrar öppna när den inom kort lägger sin proposition om hur CCS-direktivet ska införas i Sverige.
Svenskt Näringsliv anser att lagring av koldioxid bör vara möjlig även under land, och inte begränsas till lagring under havsytan som nu kommer att föreslås.
– Uppbyggnad av en infrastruktur för omhändertagande och lagring av koldioxid måste möjliggöras även i Sverige. Att redan nu göra begränsningar riskerar hämma forskning och utveckling på detta område. Detta minskar det handlingsutrymme som kan vara en viktig faktor för vilken industristruktur Sverige kommer att kunna ha i framtiden, säger Maria Sunér Fleming.
Vad CCS i grova drag handlar om är att fånga upp den koldioxid som vi gräver upp ur marken, kol, olja, med mera. Det är alltså koldioxid som människan adderar till atmosfären.
Men tekniken kan också användas för att fånga upp den koldioxid som ingår i det naturliga kretsloppet och inte tillförts av människan. Då kan vi ta hand om mer koldioxid än vad vi släpper ut, vilket leder till ett minusutsläpp. Man talar om biogen koldioxid och det blev ett av seminariets hetaste diskussionsämnen.
Sverige har idag stora möjligheter att bidra inom detta område. Detta var några av slutsatserna i ett forskningsprojekt som undersöker möjligheterna att fånga in och lagra koldioxid i Östersjöregionen.
Vikten av att denna biogena koldioxid blir en del av systemet med utsläppsrätter fördes fram från flera håll.
– Det är ett sätt att ”backa bandet” i klimatfrågan, men tekniken får inte användas för att tvätta ren den fossila sektorn. De fossila utsläppsminskningar som är möjliga ska först och främst genomföras, och först därefter borde CCS användas, sade Svante Axelsson på Naturskyddsföreningen.
