Den Internationella Sjöfartsorganisationen, IMO, har beslutat om att införa långtgående krav på att få ned svavelhalterna i fartygsbränslen för norra Europa men utan att göra en analys av konsekvenserna. I södra Europa är kraven mycket mildare, vilket gör att konkurrensen snedvrids. (se faktarutan nedan)
Finland har valt en pragmatisk linje och meddelat IMO att landet inte kommer att tillämpa den nya regeln. Men Sverige följer inte det finska exemplet.
När riksdagsledamoten Hans Stenberg (s) den 21 december förra året frågade Åsa Torstensson om varför regeringen inte gör som Finland svarar hon att det är mycket olyckligt att det kommer att vara skillnad mellan de krav som ställs i norra Europa jämfört med övriga Europa. Hon skriver ”Jag kan bara understryka vikten av ett enhetligt europeiskt angreppssätt i denna fråga.”
Men hon undviker att svara på den skriftliga frågan om vad svenska regeringen tänker göra vad gäller IMO/SECA-beslutet!
Intressant är att regeringen har deltagit i IMO-förhandlingarna som föregick beslutet men utan att göra en konsekvensanalys. Den kom först i efterhand, utförd av Sjöfartsverket, och resultatet av denna visar att så låga svavelhalter i fartygsbränslet dramatiskt ökar transportkostnaderna för den svenska basindustrin. Industrins kostnader för sjötransporter beräknas öka med omkring 30-45 procent.
Svenskt Näringsliv har funnit att räknat på förädlingsvärdet för basindustrin innebär det en ökning av kostnaderna med 4-9 procent. Det medför höjda produktpriser och försämrad konkurrenskraft för näringsgrenar som verkar på den globala marknaden och är utsatta för global konkurrens.
Åsa Torstensson menar i sitt svar till Hans Stenberg att Finland inte sagt att landet inte ska genomföra beslutet. Det må vara hänt, men samtidigt nämner Finland inget om när i tiden man har för avsikt att göra det, inte heller att man har för avsikt att göra det.
Svenskt Näringsliv anser att det är bra att IMO har tagit tag i svavelproblematiken. Men IMO:s beslut om 0,1 procent medför helt orimliga konsekvenser för den svenska industrin. Dessutom kommer de högre sjöfraktkostnaderna att bidra till ökade landtransporter och då går miljövinsterna ändå förlorade.
Det är djupt beklagligt att den svenska regeringen inte valt att agera som den finländska, men även den estländska regeringen. Nu vill Svenskt Näringsliv ha svar på dessa frågor:
- Vad tänker regeringen göra i aktuell situation för att värna svensk basindustri?
- Tänker regeringen utföra en juridisk studie och skaffa sig kunskap om det är möjligt att uppskjuta ikraftträdandet av 0,1 procent svavel i marint bränsle år till 2015?
- Vad är regeringens syn på om IMO-beslutet gäller oavsett vad som kommer att beslutas inom EU i och med översynen av EU:s Svaveldirektiv? Har det internationella globala IMO-avtalet en överordnad betydelse eller inte?
