Miljönytta

Att tekniska innovationer leder till att vi får bättre miljö har inte alltid varit den gängse uppfattningen. Under 1970- och 1980-talen var tilltron till teknikens möjligheter låg hos många.

Man hade allvarliga farhågor om att befolkningstillväxt, svält och miljöförstöring skulle drabba jordens befolkning i allt högre utsträckning i framtiden. I ett globalt perspektiv avtar dock fattigdomen, medellivslängden ökar och allt fler beslutsfattare och vanliga medborgare har kommit till insikt om miljöfrågornas betydelse.

Luftmiljön i de flesta europeiska storstäder har drastiskt förbättrats sedan 1970-talet tack vare förbättrad motorprestanda, katalysatorer, nya tillsatser som gjort det möjligt att fasa ut bly, samtidigt som regleringar och styrmedel införts som bidragit till att nya tekniker används.

Sverige har bidragit på många olika områden och som exempel kan nämnas utvecklingen av klorfritt papper, vitvaror som är effektiva ur energi och vattensynpunkt och avgaskatalysatorer på bilar.

Här vill vi visa på de stora framgångar som gjorts och görs på produktområdet och vilken miljönytta dessa produkter skapar. På detta sätt vill vi sprida kunskap om vad företagen gör och har gjort inom produktutveckling.

De produkter och tjänster som presenteras har alla gemensamt att de minskar belastningen på miljön jämfört med om gammal teknik används. Vi kallar det miljönytta. En del är sedan länge en del av vår vardag. Andra har nyligen blivit tillgängliga på marknaden eller börjar marknadsföras. Vi har också spanat framåt i tiden och beskriver produkter som fortfarande är på idé- och utvecklingsstadiet, men som kan komma att bli intressanta.

Miljönytta i Sverige är stort – miljönytta i Kina är större
Den 7 april 2011 hölls ett seminarium i Näringslivets hus på temat ”Miljönytta i Sverige är stort – miljönytta i Kina är större”. Bakgrunden var att hemsidan miljönytta.se – där svenska miljösmarta produkter och tjänster beskrivs – har översatts till mandarin. Målet var att visa på hur dessa miljönyttiga produkter och tjänster kan hjälpa också andra länder att komma till bukt med miljöproblemen. Och den största marknad som finns för sådana produkter och tjänster är den kinesiska.

Först ut var Inger Strömdahl, ansvarig för miljöpolicies på Svenskt Näringsliv och projektledare för miljönytta.se, som beskrev projektet och förevisade hemsidan. Hon gav också ett antal exempel på artiklar som finns på sidan, och som beskriver hur svenska företag ligger i framkant när det gäller att skapa miljönytta.

Därefter intog Lena Wäppling, chef för den svenska försäljningen inom ABB av motorer och drivsystem, scenen. Hon berättade om hur vi, för att klara klimatutmaningen, måste effektivisera vår användning av energi. Ett område där det finns potential att göra sådana effektiviseringar är inom användandet av elmotorer. Två tredjedelar av industrins elanvändning kommer nämligen från drift av elmotorer, och med hjälp av så kallade frekvensomriktare, som reglerar varvtalen på motorerna så att de får precis så mycket kraft som de behöver, kan energianvändningen minska dramatiskt.

Skulle alla elmotorer i industrin bytas ut mot så kallade IE3-motorer, den motorklass med högst verkningsgrad, skulle vi spara 1,5 TWh årligen. Det motsvarar ungefär en fjärdedels kärnkraftsreaktor, eller elanvändningen i 60 000 hushåll. ABB:s försäljning av frekvensomriktare och effektiva elmotorer är alltså bra för miljön, men eftersom de också sänker köparens energianvändning är de också bra business.

Hans Konradsson, chef för marknadsprojekt på SSAB, var inne på samma spår. Genom att erbjuda starkare och lättare stål kan man skapa en värld där mindre energi och material används, samtidigt som produkterna bli bättre och bättre. Ett exempel som Konradsson lyfte fram var dumperflak som, med hjälp av bättre stål, blir 50 procent lättare och kan ta nio procent mer last. På så vis är det inte bara stålet som blir lättare, starkare och mer hållbart, detsamma gäller världen som helhet.

Men vad har då Kina med allt detta att göra? Varför har miljönytta.se översatts till just mandarin? Det hjälpte Mats Denninger, regeringens samordnare för svensk-kinesiskt miljötekniksamarbete, till att svara på. Denninger målade nämligen upp bilden av ett Kina i kraftig omvandling. McKinsey förutspådde i sin rapport "Preparing for China's urban billion" (2008) att år 2030 kommer en miljard människor att bo i kinesiska städer. I dagsläget ökar antalet stadsbor med 40 000 om dagen. Om utvecklingen fortsätter enligt McKinseys prognoser kommer Kina år 2025 att ha cirka 220 städer med mer än en miljon invånare, att jämföra med Europa där det idag finns 35 städer av denna storlek. Det leder till ökade behov inom en mängd områden, såsom vattentillförsel, avfallshantering, energitillförsel och transportsystem.

Denna kraftiga urbanisering ställer självklart stora krav på en miljövänlig omställning av såväl infrastruktur som industri för att garantera en god livsmiljö. Detta har kineserna också insett, vilket är en av anledningarna till att miljöteknikmarknaden växer med 15-20 procent per år. Den bilden bekräftades också av Alexander Lidgren, grundare av Cleantech Scandinavia, som konstaterade att Kina idag är det land som satsar mest på just miljöteknik; 2009 investerade man 34 miljarder dollar på koldioxidsnål energi, att jämföra med andraplacerade USA, som satsade 18 miljarder dollar. Lidgren framhöll dock att också de skandinaviska investeringarna ökar, och att Skandinavien som region är ett starkt varumärke. Skandinaviska företag har gott renommé i Kina, och goda möjligheter att sprida sina idéer och sälja sina produkter.

En av de personer som vill vara med och bidra till den gröna omställningen i Kina är Lars Johansson, arkitekt och företagare på AIX Arkitekter. Johansson är en av de personer som starkast driver på för en utveckling där trä i högre grad används som byggmaterial. Det vore bra ur miljösynpunkt då trä binder koldioxid från atmosfären. Men AIX Arkitekter har också skissat på hur lägenhetsmoduler av trä kan paketeras i platta paket, transporteras till byggplatsen och sedan byggas ihop till ett antal olika varianter av lägenheter och småhus. På så sätt får man en flexibilitet i byggandet, samtidigt som transporten blir energieffektiv och koldioxidsnål.

Ett annat miljö- och hälsorelaterat problem som förstärks av tätbefolkningen är hotet från sjukdomsepidemier. Och ett av de största hoten mot trenden att vi blir allt friskare är utvecklingen av resistenta bakterier, som bland annat beror på överanvändning av läkemedel och föroreningar vid läkemedelsproduktion. Detta problem jobbar Aapo Sääsk, en annan av seminariets talare, och hans företag Xzero med att lösa. Genom att nyttja den typen av filter som finns i GoreTex-kläder, där materialet ”andas” kan man hetta upp det förorenade vattnet så att det förångar. Ångorna släpps igenom filtret, medan föroreningarna blir kvar; och därefter kan ångan kylas ned så att det kondenseras till vatten på andra sidan filtret. Kvar blir då föroreningarna på den ena sidan, och det renade vattnet på den andra. Den här typen av lösningar skulle inte bara kunna rena vattendrag i allmänhet, utan möjliggör också för läkemedelsfabriker att ha slutna system där man använder samma vatten om och om igen. På så vis riskerar inga föroreningar att komma ut i den omkringliggande naturen, och risken för utvecklingen av resistenta bakterier minskar.

Sista talare var Moderaternas miljöpolitiska talesperson, Lars Hjälmered, som knöt ihop diskussionerna genom att anlägga ett historiskt perspektiv på miljö- och klimatproblemen. Generellt, hävdade Hjälmered, har vi det otroligt mycket bättre idag än för bara några decennier sedan. Detsamma gäller bensinförbrukningen i bilar. Nästa år kommer hybriden V60, som drar 0,19 liter bensin milen - något som ansågs som omöjligt för bara några årtionden sedan. Det är den typen av teknikutveckling som kommer hjälpa oss att lösa klimatutmaningen.

Sammantaget bjöd seminariet på ett antal olika perspektiv från personer som befinner sig i olika delar av det svenska näringslivet. Gemensamt för dem alla är att de, varje dag, är med och producerar miljönytta. Förhoppningsvis kan denna miljönytta i än högre grad komma att exporteras till bland annat Kina. Översättningen av miljönytta.se är ett steg på den vägen.