Näringsminister Maud Olofsson talade i går om energipolitik på Industridagen. Hon konstaterade bland annat att kärnkraften kommer att vara en del i svensk energiförsörjning för lång tid framöver. Men utan att ge besked om vad som ska hända när de allt äldre svenska reaktorerna måste börja avvecklas.
Hon talade istället om energipolitikens tre ben: vattenkraft, kärnkraft och annan förnybar energi. Och uppmanade alla att sluta med att ställa energislagen mot varandra.
– Det är bra att näringsminisetern nu erkänner att kärnkraften har en viktig framtida roll i svensk energiförsörjning. Men ord måste följas av handling. Om kärnkraften ska utgöra ett av benen i energipolitiken kan man inte samtidigt ha en avvecklingslag, som säger att detta ben kan amputeras med kort varsel. Det är hög tid att riva upp avvecklingslagen och det otidsenliga förbudet mot nyinvesteringar i kärnkraft, säger Birgitta Resvik, klimat- och energiexpert, Svenskt Näringsliv.
Hon betonar hur viktigt det är att lägga ett effektivitetsperspektiv på klimatpolitiken. Redan idag riktas stora subventioner till den förnybara energiproduktionen, något som kostar energikonsumenter stora pengar.
– Vi betalar idag 6 öre per kilowattimme extra som går till investeringar i förnybar el och på detta betalar vi även moms. Ska vi öka andelen förnybart dramatiskt kommer vi som konsumenter att få betala mycket mer. Det är väldigt få som talar om att förnybart idag inte klarar sig utan subventioner. Energipolitiken behöver mindre fokus på enskilda energislag, och mer fokus på effektivitet och klimatnytta, säger Birgitta Resvik.
