Emmaboda Granit är ett av landets ledande naturstensföretag. Verksamheten går ut på att bryta sten för att hitta fyndigheter. Företaget har ett antal stenbrott i södra Sverige och tillverkar bland annat gravstenar och stenblock för husbyggen. Merparten av produktionen går på export, huvudsakligen till Europa och Asien. Företaget har en stor tillväxtpotential. Men dessa planer grusas ständigt av utdragna tillståndsprocesser.
– Det är samma sak varje gång. När vi söker vi tillstånd för att bryta sten tvingas vi alltid vänta 1,5-2 år på klartecken, oavsett om alla handlingar är korrekt ifyllda och det inte finns några skäl för att inte godkänna tillstånden. Ska vi utöka ett befintligt stenbrott 100 meter i något väderstreck tvingas vi gå igenom hela processen en gång till, och självklart får vi stå för alla utredningskostnader, säger Mariette Karlsson, miljöansvarig på Emmaboda Granit.
Emmaboda Granit har flera tillståndsansökningar som just nu behandlas. Trots att vissa av tillstånden söktes för flera år sedan har företaget fortfarande inte fått besked av länsstyrelsen.
– Länsstyrelsens täkthandläggare som utreder tillstånden är alldeles för få och för dåligt insatta i vår verksamhet. Av 20 frågor brukar två ha relevans. Sedan tar det otroligt lång tid innan de ens tittar på ansökningarna, säger hon.
Under 2007 ansökte Emmaboda Granit om tillstånd för att få bryta gnejs i Vastaddalen i Falkenberg. Gnejsen i Vastaddalen räknas som ett riksintresse när det gäller fasadbeklädnad och gravvård. Men Falkenbergs kommun ville inte ha någon stenbrytning i Vastaddalen och satte sig på tvären. Länsstyrelsen var på kommunens sida och avslog tillståndet.
– Vi har bevisat att vår verksamhet inte skulle störa grannar eller innebära någon miljöfara. Men kommunen har förhalat processen. De menar att stenbrottet ligger för nära ett bostadsområde och att dalen är ett riksintresse för kulturmiljövården. Det tog länsstyrelsens handläggare omkring tre år att komma fram till ett nej, säger hon.
Företaget överklagade till miljööverdomstolen. Men domstolen tar inte upp företagets överklagan på grund av att kommunen inte har gjort någon översiktsplan. Innan kommunen presenterar en plan för Vastaddalen vägrar domstolen att titta på ärendet.
– En enkel lösning för kommunen som nu slipper vår verksamhet. Det sänder ju helt galna signaler till andra kommuner som inte vill ha verksamheter i sin region. Skit i att ta fram underlag så får ni som ni vill! säger hon.
Mariette Karlsson betonar att striden om gnejsbrytningen i Vastaddalen har varit en lång och kostsam process för företaget.
– Mellan 2007 och 2011 har vår ansökan kostat nästan 1,4 miljoner kronor. Vi har kastat bort pengar helt i onödan på överklaganden, advokater och tekniska utredningar, säger hon.
Hon anser att den byråkratin gör det svårt att konkurrera.
– Alla våra tillstånd ska utredas i flera år. Våra konkurrenter kommer från länder som Sydafrika, Brasilien och Indien, där ansökningsprocessen löper smidigare. Hur ska vi kunna konkurrera med dessa länder när vi blir glada om ett ”solklart” tillstånd godkänns efter ett år? säger hon.
