Nordkalk bryter kalksten på norra Gotland. Det är inte vilken kalksten som helst, utan det är en viktig basråvara för den svenska stålindustrin.
Stenen i det gamla kalkstensbrottet räcker bara till första halvåret 2013 och därför har företaget sedan 90-talet letat efter en ny täkt. Det visade sig snart att ett område i närheten av Bunge på norra Gotland har kalksten med hög kvalitet. Enligt myndigheten Sveriges geologiska undersökning, SGU, är brytningen av fyndigheten i Bunge av riksintresse för landets mineralförsörjning.
2006 lämnades en tillståndsansökan in och den långa miljötillståndsprocessen tog sin början.
Efter flera juridiska turer gav Miljööverdomstolen klartecken till verksamheten vilket slutligt fastställdes när Högsta domstolen inte beviljade prövningstillstånd. Därmed är den juridiska tågordningen sådan att den lägre instansen, Mark- och miljödomstolen, ska bestämma villkoren för hur verksamheten ska bedrivas.
Men Mark- och miljödomstolen nöjde sig inte med detta utan bestämde – trots Miljööverdomstolens dom – att verksamheten inte ska tillåtas.
– Det har förekommit att en kommun sätter sig över ett domstolsbeslut, även fritidspolitiker kan göra sig skyldiga till sådant. Men att en domstol gör så här har jag aldrig varit med om, säger Nordkalks juridiska ombud Mikael Lundholm på advokatfirman Fröberg & Lundholm.
Naturvårdsverket och Länsstyrelsen hävdar att Nordkalk har ändrat sina planer sedan de skickade in sin ansökan. Vad det handlar om är att företaget vill släppa ut vatten från brottet på försök under tre års tid via Ojnare myr till Bästeträsk.
Nu går Miljödomstolen helt på Naturvårdsverkets och Länsstyrelsen linje och hävdar att de ändrade förutsättningar gör att Miljööverdomstolens beslut inte gäller.
– Domstolen har missförstått detta. De har inte satt sig in i målet. Det har hela tiden varit klart att täktvattnet ska ledas till Ojnare myr, säger Mikael Lundholm.
Konsekvenserna för Nordkalk är stora. Företaget har ett 100 anställda, jobb som nu är i farozonen. Dessutom har Nordkalk stor betydelse för en lång rad andra verksamheter, bland annat ett antal underleverantörer.
– Om man räknar in de underentreprenörer som påverkas är det totalt 200 personer som berörs av domstolens nej, säger Håkan Pihl, projektledare för det nya brottet på Nordkalk.
Bryter mot viktig princip
Enligt Niklas Skår, jurist på Svenskt Näringsliv, är Mark- och
miljödomstolens dom problematisk eftersom en av de grundläggande principerna
i vårt rättssystem är den så kallade instansordningens princip, det vill
säga att en lägre instans måste följa en högre instans beslut.
– Mark- och miljödomstolens dom innebär att man riskerar att tappa förutsägbarheten och rättsäkerheten. Det är till förfång för bolaget men även för miljön och samhället i stort, säger han.
– Om enskilda teknikaliteter kan vända beslut i en lägre instans kommer vi att få se långa och dyra processer utan något slut där än den ena, än den andra parten överklagar för att hitta spetsfundigheter som kan stoppa det man inte tycker om. En sådan utveckling tror jag ingen önskar sig.
Nordkalk måste nu få ett snabbt besked, annars finns en risk att det blir ett avbrott i verksamheten.
– Tillståndsprocessen har redan tagit lång tid och nu börjar tiden ta slut. Stenen i det gamla brottet tar slut första halvåret 2013, säger Håkan Pihl.
Företaget har överklagat Mark- och miljödomstolens dom.
