Regeringen lägger sten på börda om man går vidare med att förvärra de mest skadliga skatterna. Det är skadligt för företagandet och jobben och försvårar ytterligare att uppnå målet om Europas lägsta arbetslöshet, skriver Johan Fall, skatteexpert på Svenskt Näringsliv, i en kommentar.
Medieuppgifter varslar om ännu ett förslag om skattehöjning som innebär att en större del av löneinkomster ska beskattas med hög marginalskatt. Marginalskatten anger hur mycket skatten är på en inkomst på marginalen. Över vissa inkomstnivåer, så kallade brytpunkter, är marginalskatten extra hög. Enkelt uttryckt handlar det då om att man får behålla mindre än hälften av det man tjänar extra.
Den eventuella skattehöjningen följer tätt på tidigare försämringar, som bland annat kommenterats här och här. Alla dessa skattehöjningar har tagit sikte på skattesystemets brytpunkter och går ut på att urholka brytpunkterna så att de inte följer med pris- och löneökningar. Den ytterligare skattehöjningen är på närmare tusenlappen för alla drabbade skattebetalare och nästan 300 kronor därutöver för dem som jobbar och tjänar mer. Tillsammans med tidigare skärpningar av just dessa skatter rör det sig om över 4 000 kronor i ökad skatt.
Ännu fler personer, ungefär 40 000, riskerar nu att träffas av hög marginalskatt. Sammantaget 2016-2018 innebär det om skattehöjningar för 150 000 personer. Räknat i antal personer är det lika många som hela befolkningen i Linköpings kommun. Förslaget gör att totalt över 1,3 miljoner personer få behålla mindre än hälften efter skatt, om de ökar sin inkomst. Det motsvarar ungefär var tredje heltidsarbetande.
Det är i hög utsträckning anställda i vanliga yrken som drabbas. Detta gäller en stor majoritet av de heltidsarbetande bland exempelvis läkare, civilingenjörer och piloter. Det gäller också närmare hälften av alla poliser, nästan två av tre präster och drygt var tredje barnmorska. En längre lista över yrkesgrupper finns rapporten här.
Inom forskningen är det en väl etablerad slutsats att höga marginalskatter är skadliga. Incitamenten till arbete försämras, det lönar sig sämre att jobba extra, att ta större ansvar och att vidareutbilda sig. En samstämmighet finns kring bedömningen att ytterligare skatteskärpningar av de redan i utgångsläget höga marginalskatterna gör att skattebasen krymper så pass mycket att det offentligas skatteintäkter totalt sett minskar. Senast har det bekräftats i en av Finanspolitiska rådets forskningsrapporter.
Eftersom skärpningar av de redan höga marginalskatterna dessutom innebär totalt sett minskade skatteintäkter, sker skärpningarna till priset av mindre utrymme för finanspolitiken, exempelvis minskade möjligheter för att stötta låginkomsttagare. En politik för skatteskärpningar i högre inkomstskikt kan alltså bara rättfärdigas om detta anses mer angeläget än att uppnå ökat finanspolitiskt manöverutrymme. Statsfinanserna försvagas och ekonomin fungerar sämre. Att på detta sätt lägga sten på börda och därmed förvärra skattesystemets mest skadliga delar ännu mer är djupt olyckligt. Det är skadligt för företagandet och jobben och försvårar ytterligare att uppnå målet om Europas lägsta arbetslöshet.
Skatter