Verkligt skattetapp när skattebasen urholkas

För några dagar sedan kunde vi ta del av nyheten att den amerikanska industrijätten General Electric, GE, planerar att bygga fyra läkemedelsfabriker på Irland. GE uppger att företaget kommer att investera 160 miljoner euro i ett biofarmaceutiskt område i Cork.

Irlands låga skattesatser har gjort att många stora läkemedelsföretag har valt att etablera sig där. Bolagsskatten är 12,5 procent och högsta marginalskatt i inkomstskatteskalan är 40 procent. Nio av världens tio största läkemedelsföretag har en internationell bas på Irland. Motsvarande svenska siffror är en bolagsskatt på 22 procent och en högsta marginalskatt på 60 procent.

Nu är det inte bara läkemedelsföretag som investerar i Irland. Den otroligt höga tillväxten i Irland, hela 25 procent, förklaras delvis av att några stora företag flyttat stora tillgångar till Irland. Ett skäl till detta är den nu påbörjade anpassningen till de nya internationella skattereglerna om var verklig vinst ska ansetts ha uppstått. De nya reglerna har tagits fram av OECD och G20-länderna inom ramen för projektet Base Erosion Profit Shifting, BEPS.

Det finns många exempel på att företag påverkas av de nya internationella skattereglerna. Trots att bara cirka fem procent av bolagsskatterna hamnat i fel land, har reglerna ändrats för alla bolag, alltså även för de företag som står för 95 procent av bolagsskatterna. Jakten på skatteflykt har medfört att kraven ökat på att företagen ska kunna visa att de bedriver verklig verksamhet i det landet där de ska beskattas. Helst ska många anställda kunna visas upp för att skattemyndigheterna ska bli övertygade om att verksamhet bedrivs och att vinsten uppstått just där.

Det är ingalunda tal om så kallade brevlådeföretag utan nu sker en verklig urholkning av skattebaserna genom att företag helt sonika flyttar på funktioner och verksamheter för att leva upp till skattebestämmelserna. Det innebär att det inte längre är bara bolagsskatteintäkterna som står på spel. Det handlar om den skatt som anställda betalar, dels på sina inkomster men även på sin konsumtion.

Det är betydligt större skatteinkomster än själva bolagsskatten. GE Biopark i Cork väntas skapa 500 jobb när den är helt färdigställd. Skatten från de anställda betyder mycket mer för Irland än den bolagsskatt de kommer att få in.

Svenska multinationella bolag må vara lite efter och senare än andra multinationella bolag med att börja anpassa sig till de nya internationella skattereglerna. Men de kommer att successivt anpassa sig och regeringen eldar dessutom på dem genom att höja deras skatter i Sverige. Som om inte den internationella skattekonkurrensen skulle vara nog har socialdemokraterna och miljöpartiet, med stöd av vänsterpartiet, sedan regeringsskiftet drivit igenom skattehöjningar nu eller framöver på dryga 50 miljarder kronor.

Marginalskatten på arbete i Sverige är högst i världen och den sammantagna skatten på företagande är inte konkurrenskraftig, vare sig för stora eller små företag. Ytterligare försämringar förbereds, speciellt för småföretagare.

Finansministern verkar inte förstå att de nya internationella skattereglerna i sig är en gigantisk utmaning för ett litet land som Sverige. I en utfrågning i riksdagen den 16 juni hävdade hon att Sverige är vinnare när länderna stramar åt skatteflyktsreglerna. Den kalkyl hon åberopar har dock regeringen vägrat lämna ut trots att såväl riksdagsmän, forskare som Svenskt Näringsliv har begärt att få se den. Beslutet kan inte överklagas och därför kan regeringen mörka sina egna beräkningar.

Andra bedömare har kommit till helt andra slutsatser. Små länder med globala företag riskerar bli stora förlorare. Istället kryddar finansministern med ytterligare pålagor på näringslivet.

Lättnader i form av sänkt moms på cykelreparationer och på lagande av läderskor är knappast vägen framåt.

Marginalskatterna måste sänkas och företagen måste få rimliga förutsättningar att konkurrera så att verksamhet blir kvar eller ökar i Sverige. Ryktena om omfattande nedläggningar hos Ericsson står i bjärt kontrast till vad som händer på Irland just nu. Omstruktureringar är ofrånkomliga, men viktigast är att skapa förutsättningar för nya verksamheter att kunna spira.

Artikeln har publicerats på DI Debatt 30/9 2016