Årets vinter har återigen visat att Sverige har allvarliga brister i infrastrukturen. Grundproblemet är inte väderleken, utan att Sverige de senaste 25 åren har satsat betydligt mindre på investeringar och underhåll av infrastrukturen än övriga länder i Europa. Politikerna har prioriterat kortsiktiga ekonomiska mål framför långsiktiga transportsatsningar. Dessa problem diskuterades under onsdagens seminarium ”Den eftersatta infrastrukturen”, i riksdagen.
Under 2007 satsade inget annat land i Europa så lite på banunderhåll som Sverige. Detta trots att Sverige är glesbefolkat, exportberoende, och behöver en stark infrastruktur för att hävda sig i den internationella konkurrensen.
– Vår ekonomi är beroende av att människor kan transportera sig mellan boende och arbetsplatser och att varor och tjänster kan flöda så fritt som möjligt, sade Fredrik Bergström, WSP och författare till rapporten ”Infrastrukturens roll för omvandling och tillväxt”.
Göran Norén, chef för näringspolitik på Svenskt Näringsliv, höll med.
– Sverige investerar mindre i infrastruktur än övriga europeiska länder, inget pekar på att den trenden kommer att brytas. Jag är orolig för att svenska företag kommer att halka efter i utvecklingen, sade han.
Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är investeringar i infrastruktur sällan en dålig affär, för de genererar mer än sänkta transportkostnader och ökad tillförlitlighet, ansåg Fredrik Bergström.
– Det ger en rad följdeffekter. Varor kan transporteras snabbare och billigare, företagens logistik kan effektiviseras, och matchningen på arbetsmarknaden blir bättre. Det öppnar helt nya marknader för företagen, både nationellt och globalt, sade han.
Men några omvälvande satsningar är inte planerade inom de närmaste tio åren, utan infrastrukturen fortsätter att utvecklas i snigeltakt. Däremot förändras samhället i en rasande fart. Företag och arbetskraft söker sig till storstadsregioner, privata tjänstesektorn ökar i betydelse, och svenska varor efterfrågas allt mer på den globala marknaden, ansåg Christer Anderstig, WSP och författare till rapporten ”Infrastrukturens roll för omvandling och tillväxt”.
– Nu krävs en långsiktig strategi som leder till att infrastrukturen anpassas efter samhällets omvandling, och som bidrar till större marknader och mer slagkraftiga regioner. Tillgängligheten till effektiva, tillförlitliga och kapacitetsstarka system för godstransporter är en förutsättning för att Sverige ska kunna dra nytta av den globala handelns expansion, sade han.
Men för att kunna bedöma samhällsnyttan av olika projekt, behöver analysverktygen förfinas.
– Idag är det många projekt som inte genomförs, trots att de är samhällsekonomiskt lönsamma. Dagens kalkyler fångar inte upp alla relevanta parametrar, sade Christer Anderstig.
– Det krävs en bättre dialog mellan politiker, näringsliv och forskare för en mer verklighetsförankrad bedömning, sade Göran Norén.
