Människor väljer att bli företagare för att de är arbetslösa eller för att de ser möjligheter som förverkligas bäst genom eget företagande. När arbetslösheten är hög tenderar företagande av den första typen, det vill säga nödvändighetsföretagandet, att öka. Den andra typen av företagande ökar däremot när förutsättningarna är goda, exempelvis på grund av konjunkturen eller den politik som förs.
För att kunna avgöra om det möjlighetsbaserade företagandet ökar är det nödvändigt att ta hänsyn till den effekt som arbetslösheten har på företagandet. När detta görs uppkommer ett tydligt samband: under perioder med borgerliga regeringar har det möjlighetsbaserade företagandet ökat, medan det har minskat under perioder med socialdemokratiska regeringar
Detta samband har gällt hittills, men ser ut att ha brutits med den nuvarande regeringen. För första gången har alltså en borgerlig regering fört en politik som inte har lett till att det möjlighetsbaserade företagandet har ökat. För första gången har inte heller det totala företagandet ökat under det första året med en ny borgerlig regering.
Trots att företagandet har utvecklats svagt anser en stor majoritet av företagarna i en undersökning som Svenskt Näringsliv har låtit utföra att regeringen har förbättrat möjligheterna att driva företag. Reformerna har i första hand ökat arbetsutbudet och gjort det mindre riskfyllt att anställa. Men en majoritet av företagarna hade förväntat sig mer. Störst är missnöjet bland företag med färre än tio anställda. Detta missnöje, och den politik det bottnar i, kan förklara varför det möjlighetsbaserade företagandet inte har ökat.
De största hindren för små- och nyföretagandet är 3:12-reglerna – trots de förändringar som gjorts – och lagen om anställningsskydd. Enligt den världsbild som styr regeringen utgör dessa hinder inget större problem eftersom ett ökat arbetsutbud och en bättre fungerande arbetsmarknad anses vara avgörande för sysselsättningen. Men senare års forskning har presenterat allt fler belägg för att företagande och entreprenörskap är viktigt för sysselsättningen, och dessutom påverkar innovationer, produktivitet och människors nytta positivt.
Inställningen att villkoren för företagande är av underordnad betydelse har sedan länge sitt starkaste fäste på finansdepartementet. Detta har satt sina tydliga spår. Medan nära 40 procent av företagarna anser att näringsdepartementet i hög eller betydande utsträckning arbetar för att underlätta för företagare är motsvarande siffra för finansdepartementet bara 20 procent. Nära 30 procent anser att finansdepartementet inte alls arbetar för att underlätta för företagare jämfört med 13 procent för näringsdepartementet.
Att fokusera hårt på en del av politiken kan kanske framstå som politiskt klokt. Nackdelen är emellertid att de positiva effekterna skulle kunna bli så mycket större och mer långvariga om komplementära reformer samtidigt genomfördes på andra områden. Arbetet med att strama upp försäkringssystemen skulle exempelvis få större effekter på sysselsättningen om mer gjordes för att förbättra möjligheterna att driva företag. Detta är speciellt viktigt eftersom många som befinner sig i utanförskap bor i orter med en svag företagarkultur, vilket minskar chansen att de ska hitta ett arbete eller själva starta företag. Det är också svårare för handläggare att dra in ersättningar som mottagarna egentligen inte är berättigade till om de vet att de som blir av med sitt stöd har svårt att skaffa sig annan försörjning.
Ökade möjligheter till företagande skulle också stärka innovationspolitiken. Om globaliseringsrådets förslag att öka den statliga forskningsfinansieringen genomförs kommer detta i sig knappast generera speciellt mycket nya jobb och företag. Orsaken är att idéer som tas fram i Sverige ofta kommersialiseras i länder där förutsättningarna är bättre. Detta problem, som går under benämningen den svenska sjukan, kommer bara att öka om inte regeringen också gör det mer lönsamt och mindre riskfyllt att bedriva innovativt företagande i Sverige.
3:12-reglerna och arbetsrätten hämmar innovativt företagande eftersom de tvingar individen att ta risken medan staten tar det mesta av avkastningen. Det är därför många som föredrar att vara kvar på sitt gamla jobb i stället för att börja på, eller starta, ett litet innovativt företag. Eftersom innovativa företag, enligt nya forskningsrön, har viktiga spill-over-effekter på företag i närområdet går Sverige inte bara miste om jobben i de innovativa företagen, utan också de jobb som skulle ha skapats i andra företag som ett resultat av de innovativa företagens verksamhet.
Om regeringen vill undvika att bli den första borgerliga regering som inte lyckas öka vare sig det möjlighetsbaserade företagandet eller det totala företagandet under mandatperioden som helhet är det hög tid att den gör något åt de största hindren för företagandet. Det skulle också öka de positiva effekterna av regeringens politik på andra områden.
Fotnot: I den kommande rapporten "Många företag, men hur mycket företagande?" utvecklar Anders Bornefalk resonemangen i artikeln. En del av resultaten han tar upp finns också i Svenskt Näringslivs senaste konjunkturprognos (se länk nedan).
