Under 2010 började vi känna fast mark under fötterna igen efter krisen. Sverige har klarat världsekonomins djupa nedgång relativt väl. Det beror delvis på kloka reformer som genomfördes för flera år sedan. Jag tänker på bland annat på avregleringar och EU-medlemskap.
Men en annan, ännu viktigare, framgångsfaktor är alla företagare som lyckats lotsa sina företag genom krisen. Utan framgångsrika företag som möter kundernas behov skulle Sverige vara ett fattigare land.
För i en marknadsekonomi är det så välfärd skapas: Företag konkurrerar om att möta våra behov av varor och tjänster. Att det ytterst är kundernas efterfrågan som avgör vad som ska göras innebär att resurserna används effektivt. Det är därför marknadsekonomin är bättre än andra samhällssystem på att skapa välfärd.
När företag är framgångsrika går de med vinst. Men vinsten ses fortfarande av många som något suspekt. Det gäller inte minst när vinsten är ett resultat av företagande inom vård och skola.
Faktum är att alla företag behöver gå med vinst för att överleva och utvecklas. På sikt går det inte att driva en verksamhet där intäkterna är mindre än utgifterna.
Utsikten att kunna gå med vinst och tjäna pengar är en viktig morot i företagande. Det är bland annat den som gör det värt att ta de uppoffringar och de risker som det innebär att starta och driva företag. Jag minns särskilt en företagare från ett av mina regionbesök under hösten som så träffande uttryckte det: ”Många säger sig värna företagande, men ställer sig samtidigt tveksamma till företagare.”
Svenskt Näringsliv är en företagarrörelse. Bland det mest givande under mitt första halvår som ordförande har varit alla möten med aktiva företagare runt om i landet. Något som gjort stort intryck på mig är företagarnas stora engagemang för sina anställda och för företagsklimatet både lokalt och nationellt.
Tillsammans är vi 60 000 små, medelstora och stora företag med sammanlagt 1,7 miljoner medarbetare. Vår största styrka är våra medlemmars engagemang. Tillsammans kan vi få politiker och andra samhällsaktörer att inse och agera.
En av våra viktigaste uppgifter under 2011 är att fortsätta visa på det starka sambandet mellan företagsamma människor och välfärd.
Se på välfärden. Det mesta arbetet där utförs fortfarande i offentlig regi. När fler privata aktörer konkurrerar om uppdrag ökar både kvalitet och effektivitet. Vi får både ökad tillgänglighet och bättre vård för skattekronorna. Det vore dessutom ett viktigt steg mot ökad jämställdhet eftersom många kvinnor arbetar i sektorer där utrymmet för företagande är begränsat.
I debatten om miljö och klimat ses fortfarande företagande och tillväxt som problem snarare än lösningar. Det gör att miljödebatten handlar mycket om regler och högre skatter och avgifter. I själva verket borde diskussionen gälla hur vi kan skapa en miljöpolitik för framtiden genom tillväxt.
En annan utmaning under 2011 är att få arbetsmarknaden att fungera bättre. Att många unga är utan jobb är ett av flera bevis på att de gamla reglerna inte längre duger. Tanken bakom Las må ha varit god. Men reglerna gör det riskfyllt att anställa och svårt att behålla nyckelpersoner i dåliga tider. Med mer flexibla regler på arbetsmarknaden skulle det bli lättare både att anställa och att ta ett jobb.
Sverige behöver mer frimodiga tankar. Vi skulle istället för det traditionella smålappandet på skattesystemet behöva en genomgripande skattereform som gör det mer lönsamt att arbeta, och som är mer lönsamt för den som är företagsam och investerar.
Företagare vet att vilja att ompröva och förmåga att tänka nytt är en förutsättning för framgång. Det är viktigt att reformtakten i Sverige inte stannar upp. Om våra företag ska kunna vara framgångsrika i den internationella konkurrensen måste de ha bästa tänkbara förutsättningar.
Ju mer flexibel och dynamisk vår ekonomi är, desto bättre kan Sverige klara sig i en föränderlig värld. Världen väntar inte på oss.
(Artikeln publicerades i Dagens Industri den 28 december.)
