Problemet för utlandsfödda att låna pengar har stötts och blötts under lång tid men i praktiken har väldigt lite hänt i bankvärlden. Tveksamheten att stötta företag i traditionella branscher med låg lönsamhet som restaurang, livsmedel, transport och taxi är fortsatt hög, visar en rapport från Svenskt Näringsliv.
Enligt bankerna är det möjligheterna att få in räntor och amorteringar och att äventyrliga krediter kostar i form av eventuella förluster och högre kapitalkostnader som styr kraven på säkerheter.
Farbod Rezania, en av författarna bakom rapporten ”Kusinen eller banken?” från Svenskt Näringsliv har förståelse för att banken drar öronen åt sig i tveksamma fall, men menar samtidigt att avsaknaden av kunskap om företagens villkor lyser igenom hos många banktjänstemän.
– Kriterierna för säkerhet bör ses över, säger han.
Gunvor Enström, vd för Bank2, håller med om att bankernas insikt och förståelse för företagare måste öka. På så sätt får banken ett bättre underlag för sin kreditbedömning, anser hon.
– Vi kan se att små, lokala banker med god kundkännedom har lägre kreditförluster, samtidigt måste företagen acceptera att bankerna tar mer betalt för lån med höga risker.
Hon efterlyser därför fler svar än ja och nej från banken i samband med en låneansökning och fler aktörer på kreditmarknaden.
– Det är oerhört viktigt att det finns olika typer av krediter till olika pris, så att vi säkerställer att entreprenörer med goda idéer inte stupar på bristande finansiering, säger Gunvor Enström.
Rapporten från Svenskt Näringsliv bygger på 45 intervjuer med företagare från fem branscher om finansiering och tillgång på kapital dels vid starten, dels i en tillväxtfas.
Diagnosen antyder en tuff situation.
Svårigheten att locka till sig investerare får 82 procent av de intervjuade företagarna att nalla på sparade medel för att kunna starta eget. Sex av tio tar kortfristiga ”släktlån” till hög ränta, i vissa fall så hög som 30 procent. Andra vänder sig till det forna hemlandet eller leverantörer för att få finansiell hjälp.
Idag är ockerräntor är ett ogräs som växer. Med tuffa lånevillkor är åtskilliga invandrarföretagare nödsakade att börja arbeta svart eller periodvis jobba utan lön, framhåller Farbod Rezania.
Bank2 försöker därför ge kredit till människor som av olika skäl inte får lån i andra banker, i första hand de som har betalningsanmärkningar. Närmare hälften av dem som söker lån idag beviljas kredit.
– Räntorna är något högre, men lägre jämfört med kontokortskrediter eller sms-lån, säger Gunvor Engström.
Ahmet Önal, med rötter i Turkiet, är bara en i raden av företagare som kan vittna om hur svårt det är att få gehör för en företagsidé hos banken.
– Om produkten eller tjänsten är okänd för banken blir det ofta nobben. Därför är det jätteviktigt med alternativa finansieringsformer som Bank2 och Almis populära microlån, säger han.
Men det är inte bara företag i startgroparna som har finansieringsproblem. Inte ens de med några år på nacken, och som kan stoltsera med goda tillväxtsiffror, kan känna sig säkra på att få lån, enligt rapporten.
Trots att bankerna i detta skede av företagets utveckling, är mer välvilligt inställda till lån än tidigare, så hävdar 84 procent av de tillfrågade företagarna att det inte är tillräckligt.
Dyra eller inga lån alls innebär att många invandrarföretagare får lägga tillväxtplanerna i malpåse, vilket är en bromskloss för tillväxt och nya jobb i Sverige.
– Det är dåligt för företaget, branschen och samhället. En framtida hållbar finansieringsmodell kräver en djupare dialog mellan företag och bank, säger Farbod Rezania.
