Krånglig byråkrati tvingar innovationsföretag satsa utomlands

Företaget Bestic har utvecklat en rad produkter för offentlig sektor, bland annat äthjälpmedlet Bestic som hjälper personer med nedsatt rörelseförmåga att äta självständigt och säljer även en ”robotkatt” som andas, spinner och jamar som en vanlig katt och som ger lugn och trygghet till användaren.

I Sverige finns ett stort användningsområde för Bestics produkter, framför allt i sjukvården, hemtjänsten och på äldreboenden. Idag har företaget landsting och kommuner som kunder. Företaget upplever att många upphandlande myndigheter är intresserade av deras innovationer men att det ofta saknas ansvar, processer och tydliga beslut för investeringar i välfärdsteknologi.

– Jag har arbetat med välfärdsteknologi i fem år och det är en marginell mängd produkter som har köpts in under den här tiden rent generellt. I Sverige fokuserar man på att produktionen i välfärden ska fungera men man investerar inte tillräckligt med tid och pengar på att utveckla framtidens vård och omsorg, säger Catharina Borgenstierna, vd på Bestic.

Svårt att få kontakt och långa beslutsvägar

En bidragande orsak till att få inköp görs är att företaget har svårt att komma i kontakt med tjänstemännen hos de upphandlande myndigheterna. Företaget har varit med om att det har tagit upp till fyra månader för att komma i kontakt med rätt tjänsteman. Det i kombination med långa beslutsprocesser gör det kostsamt för företaget att bedriva försäljning i Sverige.

– Det tar ofta flera månader att få tag på rätt kontaktperson hos myndigheten och sedan är det en väldigt lång beslutsprocess, ibland flera år. Jämfört med privata företag så verkar det inte finnas några tydliga deadlines, kvalitetsmål eller krav på resultat i offentlig sektor, säger Catharina Borgenstierna.

Andra prioriteringar utomlands

När myndigheterna i Sverige inte köper in företagets produkter så har företaget fått satsa utomlands. På flera håll i Europa är det vanligt att det tar lång tid för offentlig sektor att köpa in nya innovationer, jämfört med USA där beslutsvägarna och sättet som man investerar i innovationer är ett helt annat.

– I USA finns det försäkringssystem som kan hjälpa patienter att få tillgång till rätt hjälpmedel och exempelvis militära sjukvårdsorganisationer är duktiga på att se till att de som har ett behov av ett hjälpmedel får pengar så att de kan köpa det, säger Catharina Borgenstierna.

Idag går 90 procent av Bestics försäljning till andra marknader i Europa, Asien och USA.

– Vi finns kvar tack vare att vi har satsat utomlands på marknader som är mer öppna för innovationer och snabbare på att använda dem. Våra hjälpmedel underlättar och höjer kvalitén på vardagen för de som använder produkterna. I Sverige prioriteras sällan de patienter som har behov av en förenklad vardag utan patienten måste nästan vara mycket svårt sjuk eller döende för att bli prioriterad, säger Catharina Borgenstierna.

Hoppas på förbättring

Glädjande nog finns det positiva exempel på länder som prioriterar innovationer även på nära håll. I Danmark finns en statlig strategi för innovationer som tydligt talar om vilka områden som ska prioriteras. Sverige har ingen liknande strategi, men däremot har regeringen presenterat en vision kring e-hälsoarbetet som säger att Sverige ska vara bäst i världen 2025. Idag finns ännu ingen strategi för hur detta skall gå till men Bestic är positiva till att ambitionen finns. Förhoppningsvis leder visionen till att offentlig sektor ökar användningen av nya innovationer. Det vore positivt för Bestic och andra svenska innovationsföretag som vill satsa på sin hemmamarknad.

Ett annat positivt exempel är satsningen ”Hälsans nya verktyg” som ett flertal kommuner och landsting deltar i och där tanken är att de ska utbyta erfarenhet om att använda nya innovativa produkter och tjänster. Likaså SKL har tagit ett initiativ där man samlar 10 kommuner i landet som skall dela erfarenheter om hur man kan jobba med välfärdsteknologi.

– Tidigare har kommunerna inte utbytt så mycket erfarenheter med varandra utan alla har fått uppfinna hjulet på nytt. Förhoppningsvis bidrar projekten till att fler kommuner och landsting vågar börja använda nya produkter och tjänster, säger Catharina Borgenstierna.