Under förra mandatperioden gjorde det då alliansstyrda landstinget i Västmanland en upphandling av vård där privata vårdgivare deltog. Sedan dess har majoriteten i landstinget bytt till ett röd-grönt samarbete och det har påverkat upphandlingsarbetet negativt, menar företagare och politiker som Svenskt Näringsliv talat med. Idag finns en ideologiskt styrd tveksamhet till privata utförare i vården som spridit sig ner till tjänstemannanivå i upphandlingsarbetet. De stora vårdföretagen kallas allmänt för ”de stora drakarna”.
En av dem som märkt av den nya inställningen är sjukgymnasten Birthe Vogelius som driver Levad Fysioterapi med sju anställda. När en ny upphandling av sjukgymnastik startade i somras var hon ett av 20-talet anbudsgivare. Till skillnad från de andra deltagarna har Levad Fysioterapi två sjukgymnaster med i anbudet, en från Polen och en från Tyskland. Trots svårigheter att få klargörande besked på frågor kring upphandlingen, ansåg Birthe Vogelius att det fanns goda möjligheter att få ett ramavtal trots att anbudsunderlaget var otydligt formulerat.
- Jag visste att jag uppfyllde alla kvalitetskrav med råge, säger hon. Jag hade ju redan ett ramavtal, gott renommé och sjukgymnaster med de specialistkunskaper som landstinget efterfrågar.
I augusti avbröts plötsligt hela upphandlingen, just med hänvisningen till de utländska sjukgymnasterna arbetslivserfarenhet.
- De blev helt enkelt tagna på sängen av att vi hade utländsk arbetskraft, säger Birthe Vogelius.
I oktober startade upphandlingen om, men nu fanns ett tydligt s k skall-krav med: Utländska sjukgymnaster måste ha minst två års svenskt arbetslivserfarenhet för att komma ifråga för att få arbeta inom ramen för ett vårdavtal.
- Det spelade alltså ingen roll att deras examina är godkänd i Sverige eftersom de inte arbetat här i två år. Min polska sjukgymnast hade i november arbetat i ett år och elva månader i Sverige. Men det räknas inte.
Birgitta Laurent, expert på offentlig upphandling på Svenskt Näringsliv menar att landstinget Västmanlands krav på två års svensk arbetslivserfarenhet, troligen strider mot lagen.
- Det låter dessutom som två fel. Att kräva två år i yrket av en utländsk medarbetare är diskriminering i förhållande till de svenska sjukgymnasterna. Sedan verkar kravet på två år vara ett oproportionerligt krav, det finns alltså ingen anledning att ställa ett så högt krav och är inte tillåtet enligt EU:s grundläggande fem principer. Sverige accepterar examina i de europeiska länderna och tydligen gäller inte kravet språkkunskaper utan enbart en viss tids arbete i Sverige. I så fall måste samma krav på två års arbetslivserfarenhet ställas till alla, även svenska sjukgymnaster.
Skulle krav på två års yrkeslivserfarenhet införas som ett generellt krav, påverkar det möjligheterna också för nyutbildade svenskar sjukgymnaster att få jobb.
Birthe Vogelius har nu krävt överprövning av upphandlingen och skriftväxlingen med förvaltningsdomstolen är avklarad och hon väntar nu på utslag därifrån. På sikt kan det också bli tal om en anmälan till Konkurrensverket.
- Offentliga uppdrag är viktiga för oss småföretagare men vi kan inte ha det så här med upphandlingarna, säger hon. Att ta fram ett anbud tar tid och kostar pengar. När vi dessutom möter okunniga och ignoranta upphandlare blir det ännu svårare för oss.
Går överprövningen igenom innebär det att upphandlingen måste göras om ytterligare en gång.
- Det lär inte hjälpa mig, jag lär bli portad hur det än går eftersom min höga vårdkvalitet är ett hot motandra, både offentliga och privata vårdgivare.
