Byggfacket drev företaget i konkurs. På olagliga grunder, visade det sig. Nu har företagaren Henrik Gustavsson drivit sitt skadeståndskrav ända upp till Högsta Domstolen. Utslaget där kan bli avgörande för framtiden för arbetsmarknadens parter och den svenska modellen.
När Svenska Byggnadsarbetareförbundet 2006 krävde kollektivavtal med tillhörande granskningsavgifter, sa Henrik Gustavsson nej.
- Dels hade mina anställda redan bättre villkor än kollektivavtalet, dels var det ingen som var intresserad av att betala fackets granskningsavgifter och alltså avstå en viss del av lönen, säger Henrik Gustafsson, som då drev företaget HGS.
Företaget sattes då i blockad och Byggnads kontaktade bland annat underleverantörer och uppmanade dem att sluta samarbeta med HGS. Det skedde också demonstrationer och utdelning av flygblad utanför företaget. Efter drygt ett halvårs blockad, i februari 2007, kom dock ett utslag i Europadomstolen som förbjöd systemet med granskningsavgifter. Europadomstolen klargjorde att granskningsavgifter inte var lagliga.
Trots det stoppade inte Byggnads blockaden.
Det kom att dröja ytterligare nästan fem månader, efter direkta påtryckningar från Arbetsdomstolen, innan den hävdes.
Men det var för sent. Ett års blockad hade skrämt bort alla kunder och i HGS fanns varken verksamhet eller anställda kvar, bara skulder som Henrik Gustavsson var personligt ansvarig för. Trots att HGS i sak hade haft rätt, granskningsavgifter var olagliga, gick inte företaget att rädda utan gick i konkurs.
Konkursförvaltaren kunde snabbt konstatera att det var blockaden som orsakat konkursen. Henrik Gustavsson stämde då Byggnads och krävde en miljon i skadestånd. Det startade en rättsprocess som gått från tingsrätten, till hovrätten och till Högsta domstolen. Där skedde förhandlingarna den 13 oktober och domstolen ska nu svara på den något tungrodda frågan:
”Är Svenska Byggnadsarbetareförbundet, om förbundets stridsåtgärder skulle vara oförenliga med artikel 11 i Europakonventionen respektive artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen, i och för sig skyldigt att betala ersättning till Henrik Gustavsson för de skador som HGS Linköping AB kan ha orsakats till följd av stridsåtgärderna?”
- Det betyder att man för första gången ska utreda var ansvaret för övertramp som görs på den svenska arbetsmarknaden ska ligga. I Sverige har vi ett system där staten delegerat de här frågorna till arbetsmarknadens parter, alltså facket och arbetsgivarna. Det är ett system som fungerar men med uppdraget följer också ett ansvar, säger advokat Clarence Crafoord, jurist och chef på Centrum för rättvisa som driver fallet.
En stat kan hållas ansvarig och krävas på skadestånd. Ett fackförbund är dock inte detsamma som en statlig myndighet, däremot statens förlängda arm.
- Vi menar därför att när staten delegerar makten till arbetsmarknadens parter, då måste det också gå att avkräva dem ett ansvar. Därför är det här principiellt mycket viktigt för den svenska modellen. Särskilt som Byggnads på två punkter har kränkt Europakonventionen, som Sverige anslutit sig till.
- Det är inte bra för klimatet i Sverige om det går att komma undan med att göra intrång i grundläggande och lagstiftade personliga fri- och rättigheter, i det här fallet förenings- och äganderätten
Henrik Gustavsson har sedan konkursen i HGS bytt bransch och kommit tillbaka som företagare. Han är dock fortfarande övertygad om att han gjorde rätt som vägrade skriva på ett i egna ögon både dåligt och olagligt avtal.
- Som arbetsgivare har jag ett ansvar för mina anställda och kan naturligtvis inte skriva på ett olagligt avtal. Jag är skyldig att agera enligt de lagar och regler som finns, då ska även min motpart göra det. Jag har tillförlit till vår sak och hoppas att Högsta domstolen ska våga döma rätt, säger han.
Domen i fallet Henrik Gustavsson mot Svenska Byggnadsarbetareförbundet ska förhoppningsvis vara avkunnad innan jul.
Konkurrens från offentlig sektor/osund konkurrensSamhällsekonomi