Statliga veterinärer riskerar slå ut privata alternativ

I över 30 år har Gertrud Burman drivit sin privata veterinärklinik i Skellefteå. De statligt kontrollerade och finansierade Distriktsveterinärerna har alltid funnits i Gertrud Burmans närområde och konkurrerat om kunderna. Trots det har hon lyckats bygga upp en blomstrande smådjursklinik. Men nu menar hon att Distriktsveterinärerna har gått för långt.

– Under mina 30 år har jag mött ständig konkurrens från de statliga veterinärerna. Det är inte lätt när man som privat veterinär ska finansiera allt själv och statliga veterinärer får statliga anslag att stötta sin verksamhet. Men nu har det gått för långt när de ingår avtal med försäkringsbolag, säger Gertrud Burman.

Avtalet, som inleddes vid årsskiftet, innebär att försäkringsbolaget Folksam erbjuder sina kunder 300 kronor i rabatt på självrisken vid försäkringsärenden- under förutsättning att behandlingen sker hos den statliga organisationen Distriktsveterinärerna.

– Nu kommer alla som har sina djur försäkrade hos Folksam gå till Distriktsveterinärerna istället för till mig, eftersom jag inte har möjlighet att ge någon rabatt här. Det är inte klokt att en statlig organisation kan ingå avtal som så tydligt konkurrerar ut oss privata aktörer och dessutom går emot deras uppdrag, säger Gertrud Burman.

Kritik mot Distriktveterinärernas vård av sällskapsdjup

Distriktsveterinärernas uppdrag framgår av instruktionen för Jordbruksverket, som de är en del av. Det primära uppdraget är att ta hand om lantbrukets djur, garantera veterinärservice dygnet runt, året om i hela Sverige och att vara i beredskap vid smittsamma sjukdomsutbrott för djur. För det får Jordbruksverket omkring 100 miljoner kronor i statliga anslag årligen, pengar som ska hjälpa till att finansiera jour- och beredskapsverksamheten, menar Thomas Svensson, Distriktsveterinärernas biträdande chef.

Sjuk- och hälsovård på sällskapsdjur ska ske i undantagsfall och får endast ske på en primärvårdsnivå, som fastställs i förväg och utan möjlighet till stationärvård. All annan vård får endast ske då sådan vård saknas inom rimligt avstånd.

I grunden är det inte Distriktsveterinärernas huvudsysslor som väcker kritik, utan vad som görs utöver det. Smådjurssjukvården är självfinansierad, enligt Thomas Svensson, och uppgår till omkring 45 procent av den totala omsättningen. Åsikterna går isär vad som ska räknas till sällskapsdjur, de privata aktörerna anser att häst ska ingå i sällskapsdjur, när Distriktsveterinärerna räknar dem som en del av lantbrukets djur.

– Vi har ingen ambition att växa, vi vill bara finanseria vårt uppdrag. Det gör vi genom att verka utifrån affärsmässiga förutsättningar och i konkurrens med andra veterinära aktörer oavsett djurslag, säger Thomas Svensson.

Privata utövare menar att Distriktsveterinärerna går långt utanför sitt uppdrag och utsätter privata aktörer för en oschysst konkurrens i sin verksamhet. Men Thomas Svensson, som även ansvarade för att ro avtalet med Folksam i hamn, menar att det är helt okej att Distriktsveterinärerna ingår

samarbeten med försäkringsbolag för att konkurrera på marknaden - trots att det är ett statligt verk.

– Folksams chef gjorde ett utspel som innebar att man hade för avsikt att teckna avtal med de kliniker man vill hänvisa sina kunder till. Vi vill inte med våra kunder stå utanför en sådan överenskommelse och valde därför att kontakta Folksam. Avtalet innebär en bra service för våra kunder, viktig för att vi ska kunna finansiera vår verksamhet på en konkurrensutsatt marknad, säger Thomas Svensson.

Utredning stödjer privata veterinärer

Frågan om Distriktsveterinärernas uppdrag har varit uppe för diskussion under många år. 2007 lämnades en utredning om veterinärvården i Sverige (SOU 2007:24) till regeringen. Utredningen kom fram till flera synpunkter som stödjer de privata veterinärernas ståndpunkt; att ansvarsrollerna- och gränserna är oklara, samt att de konkurrerar på marknaden utanför vad som rimligtvis borde vara statligt ansvar. Dessutom konstaterades det att antalet lantbruksdjur minskar, samtidigt som djursjukvård åt sällskapsdjur ökar kraftigt, vilket bevisar de privata aktörernas tes om att Distriktsveterinärerna i allt större utsträckning går in på sällskapsdjursmarknaden istället för att hålla sig till sitt grunduppdrag.

Huvudförslagen i Veterinärutredningens betänkande som lämnades var att Distriktsveterinärstationerna borde privatiseras i djurtäta områden, och att statliga bidrag bör införas till privatpraktiserande fältveterinärer (jour och beredskap). Det för att öka möjligheterna för de privata utövarna att bedriva jourverksamhet, men även för att tydliggöra rollerna mellan den statliga och den privata veterinären. Av detta har inget realiserats.

Distriktsveterinärernas biträdande chef anser att de gör det som förväntas från Landsbygdsdepartementets håll.

– Ska vi ändra vår verksamhet så måste vi få ett nytt uppdrag från departementet. Men det är inget vi efterfrågar, vi har ju ett intresse av att finnas kvar, säger Thomas Svensson.

Avtal med försäkringsbolag slår hårt mot privata alternativ

För privata aktörer som Gertrud Burman är Distriktsveterinärernas inställning och verksamhet sedan länge en faktor att förhålla sig till. Om avtalet fortsätter gälla kommer många kunder att byta veterinär, vilket blir ett hårt slag för många privata aktörer.

– De slår undan benen för mig och mina anställda. Jag har talat med mina anställda om att risken finns att jag tvingas säga upp några om jag tappar för många kunder. Min personal förstår, men vi är såklart mycket upprörda, säger hon.

Thomas Svensson tror inte att avtalet kommer drabba de privata veterinärerna så hårt, han menar att summan är så pass liten.

– 300 kronor är ju inte så mycket, och man har ju som djurägare fortfarande friheten att välja sin veterinär. Tittar man på djurägarnas krav vid valet av veterinär så är priset inte det viktigaste, säger han.

Men poängen är väl att locka Folksams kunder till Distriktsveterinärerna?

– Jo, så är det ju. Vi tecknade avtalet för att kunna ta del av marknaden och finansiera vår verksamhet, säger Thomas Svensson.

Göran Grén, jurist och expert på konkurrensfrågor på Svenskt Näringsliv, menar att detta är ett i raden av exempel på problemen som finns med myndigheters sätt att konkurrera på en marknad.

– Det är klart oroväckande att en statlig myndighet träffar avtal med privata försäkringsbolag på det sätt som nu skett, i syfte att skapa sig en konkurrensfördel på en marknad. Jag har svårt att se hur detta står i överensstämmelse och i samklang med det uppdrag som regeringen gett Jordbruksverket. Med tanke på att verksamheten dessutom nyligen granskats av EU-kommissionen och regeringen bedyrat att Distriktsveterinärerna inte ska snedvrida konkurrensen, så är deras agerande ytterst förvånande.

Han menar att myndigheter ofta tänjer och går utanför sina uppdrag och rättigheter, men att det är få som vet vad som gäller- även myndigheterna själva.

– Myndigheter ska inte konkurrera med privata aktörer, det är så enkelt. Om man ändå agerar på en marknad så är det oerhört viktigt att det blir konkurrens på lika villkor, vilket det sällan blir. Det eftersom det offentliga drivs med skattemedel, inte kan gå i konkurs och inte behöver ta samma hänsyn som det privata. Sällan sker någon särredovisning av verksamheterna vilket i sin tur omöjliggör uppföljning och kontroll, säger Göran Grén.