I årets budgetproposition föreslår regeringen att 133 miljoner kronor ska satsas på förbättrad offentlig upphandling mellan 2009 och 2011. Pengarna fördelas mellan kammarkollegiet och konkurrensverket.
Kammarkollegiet får bland annat i uppdrag att ta fram en modell för förfrågningsunderlag och ska kunna lämna stöd och råd vid offentlig upphandling till myndigheter och företag. En så kallad e-upphandlingsplattform ska också tas fram för att öka effektiviteten i offentlig upphandling.
Vidare ska det bedrivas konkurrensforskning och sist men inte minst utlovar regeringen att konkurrensverket ska få talerätt i ärenden om offentlig upphandling och mer pengar för att sköta sitt tillsynsuppdrag.
Alla de föreslagna åtgärderna kan hälsas med tillfredställelse ut företagens perspektiv. Regeringen verkar ha förstått att det inte är så mycket reglerna i sig utan deras tillämpning som är det verkliga hindret mot en bättre offentlig upphandling.
Svenskt Näringsliv är glada åt att konkurrensverket slutligen verkar kunna få de medel som behövs för att på allvar kunna utöva en god tillsyn. Men inga pengar i världen räcker till om man inte samtidigt har talerätt – därför är vi särskilt nöjda med att verket nu också föreslås få talerätt. Det är en lagändring som föreslogs i full enighet redan av den parlamentariska Upphandlingskommittén 1999, och sedan legat på is länge nog.
Den 25 september tog regeringen även beslut om ett förslag till en lag om valfrihetssystem (LOV). Frågan ligger nu på riksdagens bord och om allt går enligt plan skall den nya lagen träda i kraft den 1 januari 2009.
Valfrihetssystem tillämpas sedan länge ute i ett antal kommuner och inom vitt skilda verksamheter. Förslaget syftar till att tydliggöra rättsläget och underlätta för kommuner och landsting som vill öka valfriheten inom sina verksamheter.
Den upphandlande myndigheten som vill tillämpa lagen måste annonsera löpande i en nationell databas för valfrihetssystem. Såväl privata företag som ideella organisationer kan ansöka om att bli godkända som leverantörer. Alla leverantörer som ansökt om att få vara med i ett valfrihetssystem och som uppfyller de fastställda kraven godkänns.
Lagen bygger på att det inte är någon priskonkurrens mellan leverantörerna. Det är istället en kvalitetskonkurrens eftersom alla leverantörer får samma ersättning. När lagen träder i kraft öppnas nya marknader för företag inom vård, omsorg och hemtjänst – och makten förskjuts till köksbordet.
Regeringen har också tagit beslut om att komma tillrätta med konkurrensproblem mellan offentlig och privat sektor. I en promemoria som är ute på remiss föreslås ändringar i konkurrenslagen som innebär att Stockholms tingsrätt på talan av konkurrensverket, vid vite, får förbjuda staten, en kommun eller ett landsting att driva en verksamhet av ekonomisk eller kommersiell karaktär som snedvrider konkurrens. Som skäl för lagändringen anges att lagen i sin nuvarande utformning inte erbjuder ett tillräckligt instrument för att lösa konflikter vid offentlig säljverksamhet.
Svenskt Näringsliv kan inta annat än instämma i denna bakgrundsbeskrivning liksom i slutsatsen att det behövs en konfliktlösningsregel. Vi anser visserligen inte att förslaget löser alla problem men ser det som ett mycket bra steg på vägen.
