Under den förra mandatperioden startade regeringen ett ambitiöst regelförenklingsprogram. De institutionella förändringar man genomförde, inte minst genom inrättandet av Regelrådet, har skapat förutsättningar för ett mer fokuserat regelförenklingsarbete än vad som tidigare varit möjligt. Men när det handlat om konkreta förenklingsåtgärder har resultaten inte varit lika påtagliga och de högt ställda kvantitativa målen har inte nåtts.
Behovet av regelförbättringar har inte minskat och förväntningarna på regeringen och riksdagen från Sveriges företagare är alltjämt höga. De administrativa bördorna för företagen uppgavs för något år sedan uppgå till 100 miljarder kronor om året.
Men det är endast en liten del av företagens regelkostnader. Det saknas fortfarande en riktig diskussion om reglernas konsekvenser för företagens innovationskraft och påverkan på samhället i stort. Därför räcker det inte med att arbeta med det som i dagligt tal kallas regelförenklingar. Istället måste fokus sättas på att göra regler bättre och mer effektiva i alla avseenden.
Konsekvenserna av bristfällig lagstiftning är nämligen inte bara omfattande och krångliga regler. Det leder också till osäkerhet som avhåller människor från att starta, driva eller utveckla företag. Det medför stora kostnader för företag och samhälle som saknar en motsvarande nytta eller där kostnaden i vart fall ter sig som allt för hög. Detta är särskilt tydligt för små och medelstora företag som saknar egen juridisk kompetens.
För att komma till rätta med detta krävs en rad åtgärder i lagstiftningsarbetet. För det första behöver all lagstiftning behovsprövas. För det andra måste man vara klar över vilka mål som ska uppfyllas. För det tredje måste man göra konsekvensanalyser av det man föreslår. För det fjärde måste lagstiftningen utformas så att den kan uppfylla behov och mål och slutligen måste man följa upp och utvärdera reglerna.
Detta är inte något som kan åstadkommas snabbt. Samtidigt går det inte att vänta. Vissa regler och regelkomplex finns det erfarenhet av och tankar kring hur de kan förbättras som bör tas på stort allvar.
Det är mot den bakgrunden Svenskt Näringsliv idag presenterar 41 förslag kring bättre regler på riksdagsseminariet ”Regelagendan åren 2011-2014” där bland andra näringsminister Maud Olofsson deltar. Förslagen har överlämnats till Näringslivets Regelnämnd, NNR, som ett led i deras arbete att samla och driva näringslivets olika förslag till regelförenklingar.
De utgör alla ett första steg som syftar till att stärka de svenska företagens konkurrenskraft. Bland de förslag som presenteras finns åtgärder som rör kapitalbeskattningen, förändringar i arbetsmarknadslagstiftningen och miljölagstiftningen. Områden som är de mest tyngande för svenska företag.
Ska Sverige stå rustat inför en allt mer globaliserad värld, klara miljö- och klimatmål samt påfrestningar som kommer i framtiden i form av nya finansiella kriser behövs ett mer kreativt och dynamiskt samhällsklimat som snarare ser möjligheter än risker. Då måste lagstiftningen präglas av öppenhet, mångfald, flexibilitet och ett bejakande förhållningssätt.
