I sin ambition att skapa ett bättre företagsklimat i Sverige lovade regeringen i valrörelsen att införa nya regler som gör det lättare att få f-skattsedel och starta eget, framför allt för dem med endast en eller ett fåtal uppdragsgivare.
Men arbetet har gått trögt. Först i augusti 2007 gav finansdepartementet utredaren Christer Sjödin uppdraget att se över reglerna för f-skatt. Det är framför allt den hårfina gränsdragningen mellan att vara egen företagare och att vara anställd som bidragit till förseningen samt hög arbetsbelastning bland departementets tjänstemän.
Från LO-håll anser man att svårigheterna att få f-skatt är nonsens. Det är ytterst få som inte beviljas f-skattsedel, enligt LO:s avtalssekreterare Erland Olauson.
– Det vet regeringen och det vet alla företagare. Idag finns det drygt 700 000 personer som har f- och fa-skatt. Varje år tillkommer det runt 70 000 personer samtidigt som drygt 50 000 avförs. Andelen som sökt och inte beviljats f-skatt är så låg som knappt två procent och skälet till att de får avslag beror bland annat på skatteskulder, säger han.
Kerstin Nyquist, skatteexpert på Svenskt Näringsliv, anser att det är hög tid att se över f-skattereglerna som varit oförändrade i 15 år.
– Regelverket behöver moderniseras för att möta framtidens utmaningar. Arbetslivet blir alltmer flexibelt både i förhållande till tid och rum. Det måste också avspeglas i regelverket, säger hon.
Kravet på flera uppdragsgivare har inneburit ett hinder för många att bli företagare, inte minst för de som jobbar inom vård och omsorg och som ofta vänder sig till sin tidigare arbetsgivare.
Följden har blivit att det är svårt att få skattereduktion för till exempel barnpassning, eftersom en barnflicka oftast arbetar åt en familj och med dagens regler inte kan få f-skattsedel. Det är enklare för en städare, som oftast har fler uppdragsgivare.
Regeringens utredare har också i uppdrag att undersöka om det är ändamålsenligt att behålla kravet på näringsverksamhet för att få f-skattsedel eller om det finns andra sätt att avgöra vem som ska få skatteavdrag och vem som själv ska betala in sin preliminära skatt på arbetsinkomst samt betala sociala avgifter.
Arbetsrättsexperten Lars Gellner, Svenskt Näringsliv, påpekar att det är viktigt att avgöra om en person ska betraktas som anställd eller inte.
– Parternas vilja i ett avtal om arbete bör ges större vikt vid bedömningen av om det är fråga om näringsverksamhet eller om ett anställningsförhållande. Det är viktigt att partsviljan får inverkan på beslutet, säger han.
Enligt Erland Olauson är regeringens motiv för den pågående utredningen ett sätt att undergräva den arbetsrättsliga lagstiftningen.
– Ur facklig synvinkel har vi ingenting emot att regeringen utifrån sina ideologiska utgångspunkter vill stimulera företagandet. Men det kommer att bli strid om regeringen på det här sättet försöker underminera arbetstagarbegreppet, framhåller Erland Olausson.
Han påpekar att det finns risker med att lagtekniskt omdefiniera arbetstagarbegreppet för att göra det möjligt för oseriösa arbetsgivare att undkomma kollektivavtal och arbetsrättslig lagstiftning och därmed beröva den enskilde ett rättmätigt skydd.
– Vad Sverige behöver är fler seriösa företagare, inte ofrivilliga ”företagare” som mer eller mindre tvingas till att bli uppdragstagare och som egentligen ska betraktas som arbetstagare, säger Erland Olauson.
Regeringens utredning ska vara klar senast den 1 juni i år.
