Engelsk skola rekryterar från hela världen

− Vi skulle kunna öppna 20 skolor till bara med de elever som står i kö, så något måste vi göra rätt, säger Melanie Prinsloo, HR-ansvarig på Internationella Engelska Skolan. IES.

IES bedriver utbildning i Sverige sedan 1993. För närvarande finns 29 skolor och innan årets slut öppnar ytterligare fem skolor. Företaget har 2 200 anställda, många är rekryterade från länder utanför EU. Varje år nyanställs ungefär 500 personer.

Ett av företagets ledmotiv och löften är att lära elever flytande engelska med hjälp av lärare som har engelska som förstaspråk. IES rekryterar därför lärare framför allt från anglosaxiska länder. För att uppnå mångfald i undervisningen, så vill IES ha lärare med olika ursprung.

− Matematikundervisningen är fantastisk i Kanada och i Minnesota, så därifrån rekryterar vi många lärare varje år.

Det har också visat sig att irländska lärare passar väldigt bra, så rekrytering sker på ett universitet i Dublin. Skolan anställer även medarbetare från Sydafrika och genom annonsering i ett antal London-baserade tidningar så plockas sökande från Australien. Spanskalärare kommer från Sydamerika och tysklärare från Tyskland.

– Genom att rekrytera lärare från flera olika länder, kan vi plocka det bästa från olika länders utbildningskultur. Dessutom talar de olika typer av engelska.

Möjligheten att rekrytera personal från hela världen är avgörande för skolan, då idén bygger på att inte ha svenska lärare. Utan den här möjligheten skulle vi bara kunna rekrytera från Storbritannien och Irland, men då går vi miste om den mångfald som vi vill erbjuda våra elever, förklarar Melanie Prinsloo.

– Dessutom råder det brist på lärare i Sverige.

Lärares egna nätverk är viktiga, inte minst som rekryteringskanal. Lärare som har svenska rötter, som kanske är från en familj som en gång utvandrade från Sverige till USA, stannar ofta lite längre. De som väljer att stanna längre får hjälp att få svensk lärarlegitimation och undervisning i svenska.

Alla lärare som arbetar på IES är utbildade lärare i sina hemländer. Förutom lärare så har IES administrativ personal och personal som hjälper till att hålla ordning i skolan. Även de är ofta från andra länder. Det kan röra sig om en partner till någon som flyttar till Sverige för jobb, eller någon som har kommit till Sverige på proffskontrakt och behöver ett arbete vid sidan av idrottskarriären. På skolan i Kista finns ett par professionella basketspelare som hjälper till med ordningen i skolan.

− På de svenska lärarutbildningarna talar man inte alls om hur man håller ordning i klassrummen, medan det är en viktig del av utbildningen i andra länder. För oss är det viktigt. Vi har lovat våra elever lugn och ro eftersom det är viktigt för barnens och lärarnas arbetsmiljö, förklarar Melanie Prinsloo.

När skolan genomför rekryteringar från länder utanför EU/EES, behöver de ofta en snabb ärendehantering av Migrationsverket. IES är certifierade av Migrationsverket, vilket innebär att de ska få snabb hantering när de hjälper en nyanställd att söka arbetstillstånd i Sverige. I vanliga fall tar det fem dagar. Men i höstas, när antalet flyktingar till Sverige var rekordstort, tog hanteringen betydligt längre tid.

− Plötsligt tog det fyra-fem månader. Vi skulle ha anställt 40 lärare från Sydafrika, men på grund av förseningen hos Migrationsverket så kunde vi inte ta hit någon alls. När deras arbetstillstånd hade blivit godkända så hade vi tappat allihop eftersom nästan halva deras kontraktstid hade gått ut. Vi måste ha komplett personalstyrka när skolan börjar på hösten, och då måste processen fungera. Vi lovar att lämna korrekta ansökningar, och Migrationsverket lovar att sköta processen effektivt. Det måste fungera, om vi ska lita på varandra, säger Melanie Prinsloo.

Det finns en vilja hos ett par aktörer, däribland Socialdemokraterna och fackföreningsrörelsen, att återinföra arbetsmarknadsprövning. Då skulle Arbetsförmedlingen och berörd facklig organisation få uttala sig om behovet av arbetskraft i Sverige, innan en anställning.

Vad anser du om en sådan förändring, att en myndighet bedömer ert behov samt kandidat?
− Jag har tidigare jobbat på Siemens i Tyskland med internationell HR. Där har fackförbund och myndigheter större rätt att avgöra företagets behov av anställning. Jag märkte tydligt att de sitter alldeles för långt från företagen för att ha någon insikt. De kan omöjligt kan avgöra vilket exakt behov företagen har. För oss är det ett löfte att ha lärare med engelska som förstaspråk, det kan vi inte rucka på och det måste vi få styra över.