– Om en person stressar på och kräver underskrift redan samma dag, då kan man vara säker på att det är något som inte stämmer. Ofta hänvisar de till att de har haft kontakt med någon person på företaget, och då är det bara att avvakta tills den personen kommer tillbaka, säger Dick Malmlund som är säkerhetsansvarig på Svensk Handel och ansvarig för varningslistan.
Tommy Svensson är ansvarig för säkerhetsfrågor på Svenskt Näringsliv och varnar för att bluffmakarna ständigt byter skepnad. Det är allt ifrån bluffakturor till annonser och försäljning av domännamn.
– Det är vanligt att de personer som har råkat illa ut efteråt berättar att de kände på sig att någonting inte stämde. Om man tänker att det är för bra för att vara sant, då ska man vara på sin vakt. Det gäller att man är uppmärksam och inte betala slentrianmässigt, det är då man kan råka illa ut, säger han.
Bengt Johansson är ekonomichef på Bokbinderibolaget i Malmö och delar gärna med sig av sina rutiner för att slippa bluffmakarna.
– Vi har testrutiner i vårt företag och betalar ingenting om vi inte vet vad det är. Det är bara vissa personer som har mandat att godkänna betalningar, berättar han.
Vid ett par tillfällen har företaget varit nära att bli lurade, men tack vare rutinerna så har det kunnat undvikas.
– Det händer att vi blir uppringda av oseriösa telefonförsäljare och då är vi alltid noggranna med att skicka en skriftlig bekräftelse på att vi avböjt erbjudandet.
I Sverige omsätter blufföretagen runt 400 miljoner kronor varje år.
– Det är fortfarande förkastligt, men det är en stor minskning sedan Nordea spärrat företagens plusgirokonton, berättar Dick Malmlund.
På Svensk Handels webbplats finns varningslistan som ständigt uppdateras.
– Om ni råkar illa ut, polisanmäl det direkt och skicka in en anmälan till oss på Svensk Handel, uppmanar Dick Malmlund.
