Det är mycket järnvägsspår i regeringens infrastruktursatsning som presenterades i årets höstbudget. För de kommande två åren avsätts fem miljarder kronor extra, varav 3,6 miljarder till järnvägen. Trots det är Sverige ett av de länder i Europa med sämst banunderhåll. Lägg därtill långa sträckor av undermåliga vägar och få investeringar, så uppenbarar sig en infrastruktur med stora brister.
– Banorna är hårt slitna, kräver mycket underhåll samtidigt som godstrafiken ökar, säger Guy Ehrling, kanslichef på Näringslivets Transportråd.
Han påminner om att Sverige ligger i utkanten av Europa med långa transportavstånd, vilket gör landet sårbart när infrastrukturen inte fungerar.
– Godsstråk måste ha hög kapacitet, vara tillgängliga, framkomliga och kopplas ihop med europeiska transportnätverk. Effektiv logistik och transporter är ryggraden i ett modernt samhälle. Det skapar långsiktiga förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft.
Problemen har byggts upp under lång tid. I ett kvarts sekel har Sverige legat under genomsnittet i Västeuropa beträffande kostnader för drift, underhåll och investeringar och från 60-talet har infrastrukturen inte hängt med övrig samhällsutveckling . Idag motsvarar det en procent av BNP, enligt Banverket och Vägverkets beräkningar. 2oo8 uppgick kostnaden till 34,4 miljarder kronor
Och kräftgången fortsätter. Statliga infrastruktursatsningar utgör en låg andel av BNP fram till 2021 vilket försvårar företagens möjligheter att växa och hotar tillväxten, framgår av rapporten ”Infrastrukturens roll för omvandling och tillväxt – behovet av uthållig strategi” från Svenskt Näringsliv.
Grundproblemet är att politiker prioriterar kortsiktiga ekonomiska mål som budgetbalans och sunda statsfinanser framför långsiktiga investeringar. Fel prioriteringar äventyrar på sikt Sveriges välstånd, enligt Svenskt Näringsliv.
Rapporten förordar en långsiktig strategi, där infrastrukturen anpassas till samhällets snabba omvandling och gör regioner mer slagkraftiga. Fokus bör ligga på drift och underhåll, logistik och godstransporter samt en plan för att skapa större marknader.
Att få ett logistiknät som knyter samman landsändarna är avgörande för framför allt exportnäringen. Högt på näringslivets prioriteringslista står dubbelspår mellan Hallsberg och Mjölby, genom Bergslagen, hamnbanan över Marieholmsbron och sträckan Gävle-Kil vidare till Göteborg.
Flaskhalsarna gör att det brådskar. Det vittnar samstämmiga uppgifter från flera arbetsgivarförbund.
– En pålitlig järnväg, där planerings- och åtgärdsarbetet utgår från stråktänk för högre kapacitet även för godstrafiken, är avgörande för att vi ska hävda oss i den internationella konkurrensen. Vi exporterar 80 procent av våra varor. Det mesta går via sjöfart men mer än vart annat tåg som åker över Öresundsbron har med sig skogsprodukter, säger Helena Sjögren på Skogsindustrierna.
Även Jenni Ranhagen, vid stålindustrins branschorganisation Jernkontoret, konstaterar att tjälskadade vägar och stillastående godståg ställer till problem.
– Begränsad framkomlighet har kostat våra företag miljontals kronor de senaste åren. Då är det svårt att motivera dem att betala en tredubbling av banavgifterna, utan att kvalitén förbättras, säger hon.
För detaljhandeln, som använder sig av såväl båt som tåg innan lastbilar tar vid och genomför slutleveransen till butikerna, är det avgörande att ha tillgänglighet till tätorter. Enligt Bo Svensson på Svensk Handel, så fungerar de stora Europavägarna bra, men den avslutande sträckan till kunden på mindre vägar kan ställa till problem.
– Missad tillgänglighet är ett missat köptillfälle för företag som till exempel Coop, H&M, och Clas Ohlson, säger han.
Därför vill Bo Svensson bland annat se fler omlastningsterminaler för gods och ringleder kring storstäder, men det kräver bättre planering, ökad förutsägbarhet och större flexibilitet inom distributionskedjan och kraftfulla politiska åtgärder, anser han.
Ytterligare grus i maskineriet är det oberäkneliga vintervädret. Enligt konsultföretaget McKinsey så stod godstrafiken för över 70 procent av alla förseningar 2009, bara för skogsindustrin landade notan på 75-95 miljoner kronor, då är inte indirekta kostnader som stukad good-will och minskat förtroende från kunder medräknade.
Snabbare, billigare och säkrare transporter är följden av bättre infrastruktur.
