Skola + näringsliv = konkurrenskraft. Den uträkningen står Svenskt Näringsliv
för och är en del i ambitionen att närma företagen och skolan till varandra
och därmed förbättra gymnasieelevernas möjligheter på arbetsmarknaden.
– Ungdomsarbetslösheten i Sverige är bland den högsta i Europa. Det kan inte
bara skyllas på lågkonjunkturen utan också det faktum att avståndet mellan
skola och näringsliv är för långt. Med de orden drog
Johan Olsson, Svenskt Näringslivs expert på skolfrågor, igång ett
seminarium härom dagen som tog upp frågan: Hur förbereder skolan eleverna
för arbetslivet?
– Inte alls, menade företagaren Lisa Renander. Jag var en mönsterelev på gymnasiet, men skolan i sig var värdelös. Det var inte förrän jag började med Ung Företagsamhet under sista året, som jag fick kontakt med verkligheten.
Efter det tvekade aldrig Lisa Renander på sin förmåga. Direkt efter skolan startade hon ett företag som idag har 16 anställda och bland annat utvecklar nya läromedel. Hur företaget ska kunna fortsätta växa, var de anställningsbara människorna finns är det största problemet.
– Det beror bland annat på unga idag inte får lära sig hur arbetslivet fungerar och vad arbetsgivare behöver och kräver
Utbildningsföretaget Hyper Island å sin sida utgår helt och hållet från de
behov som näringslivet har. De it-inriktade KY-utbildningar som företaget
driver beviljas enbart om det finns ett uttalat behov på arbetsmarknaden och
skolan måste kontinuerligt bevisa samarbetet med näringslivet.
– KY är en fantastisk svensk uppfinning som fått med näringslivet i
utbildningsvärlden på ett helt nytt sätt, säger Mattias
Hansson, vd på Hyper Island.
– Vi är till för industrin och levererar den arbetskraft de behöver och drygt
90 procent av eleverna får jobb direkt. Får vi signaler om att behoven
förändras kan vi ställa om inriktningen på våra utbildningar på tre veckor.
Riktigt så fort går det inte när Skolverket nu reformerar både de praktiska
och teoretiska gymnasieutbildningarna. Det är ett arbete som pågått ett par
år, är inne i utvärdering efter en remissrunda och siktar på att bli
verklighet till höstterminen 2011. En grundläggande tanke är att
entreprenörskap ska vara både ett eget ämne och en röd tråd i skolan i stort.
– Samverkan är vårt fokus, säger Helén Ängmo
på Skolverket. Vi räknar med att inrätta permanenta programråd på nationell
basis. De ska vara ett forum för skola, branschorganisationer, företag, fack
och myndigheter.
Den ökande samverkan ställer i sin tur krav på fortbildning av lärarkåren.
Det handlar inte om att uppgradera tidigare samhällskunskapslärare till
entreprenörskapslärare, utan är något som ska ingå i alla lärares
arbetsuppgifter.
– Ämnet får inte fastna hos enskilda eldsjälar ute på skolorna, säger Helén
Ängmo.
Margareta Näsström, lärare på Mediagymnasiet i Nacka höll med:
– Att skolan är stängd mot omvärlden är ett stort problem. Det behövs mer
samverkan så jag hoppas verkligen att entreprenörskap blir ett eget ämne.
Samtliga deltagare i diskussionen var också överens om det viktiga i att vidga
begreppet entreprenörskap. Det får inte fasta som en synonym för att starta
företag. Lisa Renander igen:
– Entreprenörskap är ett tänkande, säger hon. Tränas inte det kan man inte
heller inte förvalta sina kunskaper. En entreprenör väntar aldrig på att
någon annan ska komma med lösningen och alltså är en entreprenör heller
aldrig arbetslös.
