Jakten på arbetsgivare oroar

Nyligen presenterade regeringen sitt åtgärdspaket mot de ökande sjukskrivningarna. Ett av förslagen innebär att Försäkringskassan får ett påslag på 128 miljoner kronor i år och därefter 250 miljoner kronor varje år.

–Försäkringskassan har svårt att utföra sitt uppdrag, många är sjukskrivna under längre tid än vad som är motiverat. Har man arbetsförmåga ska man arbeta, sa socialförsäkringsminister Annika Strandhäll under presskonferensen.

Annika Strandhäll vill dessutom att Försäkringskassan ska börja identifiera arbetsgivare som inte sköter sitt rehabiliteringsansvar och anmäla dem till Arbetsmiljöverket, som i sin tur ska följa upp dessa anmälningar. Enligt Strandhäll vill regeringen också jobba med ekonomiska incitament för arbetsgivare som sköter sig.

– Det är positivt att regeringen nu vill ta ett samlat grepp för att hejda den ökande sjukfrånvaron. Men idéerna om att Försäkringskassan ska kontrollera företagen är oroväckande. Det är viktigt att Försäkringskassan aktivt samarbetar med arbetsgivarna i rehabiliteringen av de anställda, med fokus på tidiga och relevanta insatser för de anställdas återgång i arbete, säger Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert på Svenskt Näringsliv.

– Om Försäkringskassan dessutom ska bevaka, kontrollera och anmäla arbetsgivaren, kommer man sitta på dubbla stolar. Det kommer inte att gynna ett förtroendefullt samarbete mellan företagen och Försäkringskassan, säger Catharina Bäck.

Många av att Strandhälls idéer kan kännas igen från Socialförsäkringsutredningen, som ett utökat samarbete mellan vården, arbetsgivarna och Försäkringskassan. Det arbetsplatsnära rehabiliteringsstödet ska också utvecklas.

Regeringen vill också införa en försöksverksamhet där läkarintyg krävs tidigare än idag. Samtidigt vill regeringen se öppna jämförelser av praxis för sjukskrivningar och utveckla beslutsstödet för läkarnas sjukskrivningar.

Strandhäll påpekade på presskonferensen att samhället måste bli bättre på att ta hand om de som mår psykiskt dåligt, både i vården och på arbetsplatserna.

Regeringen ger därför ökade anslag till primärvården för insatser till dem med psykisk ohälsa, särskild unga och kvinnor.

Målet är antalet sjukpenningdagar per försäkrad ska minska från dagens 10,1 till 9 år 2020.

– Ska vi nå en låg och stabil sjukfrånvaro, utan de kraftiga upp och nedgångar vi sett historiskt, är det bra med ett tydligt mål som alla i sjukprocessen kan mobilisera kring. Ett sådant mål måste innefatta för såväl sjukpenning som förtidspension, så att man inte uppnår målet genom omfattande förtidspensionering, menar Catharina Bäck och fortsätter:

– Ett mål måste också följas av tydliga besked om vem som ansvarar för att målet nås och med vilka konkreta reformer målet ska nås .

Johan Forssell som är talesperson i socialförsäkringsfrågor för Moderaterna menar att det här förslagen inte kommer räcka för att ändra utvecklingen.

– Utan rätt reformer så kommer målet att bli verkningslöst. Regeringen tar nu bort den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen och det kommer direkt öka sjukfrånvaron och förlänga sjukskrivningarna. Regeringens egna experter, Försäkringskassan och TCO har varit starkt kritiska till detta, och ändå väljer man att ta bort den, säger Johan Forssell.

Solveig Zander som är talesperson i socialförsäkringsfrågor för Centern hade höga förväntningar inför presskonferensen.

– Jag trodde att det skulle komma något radikalt som sänkte sjuktalen med en gång. Men paketet innebär mycket få konkreta förslag. Vi menar att man nu snabbt borde få till företagshälsovård som också är en primärvård, som ser till helheten. Idag har vi ingen som tar ett helhetsansvar och ser vad symptomen beror på, säger Solveig Zander.