I början av 2000-talet var situationen annorlunda. Då låg Sverige i topp när det gäller sjukfrånvaron jämfört med andra länder i Europa, en plats vi delade med Norge och Nederländerna. Sjukskrivningarna i Sverige nådde nivåer de inte varit på sedan slutet av 80-talet. Det var framförallt diagnosen psykisk ohälsa som ökade.
”En av orsakerna till ökningen kan vara att attityderna till sjukskrivningar förändrades under dessa år, säger Magdalena Brasch, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan.
Speciellt för Sverige har också varit att talen varierat mycket mer över tid, jämfört med andra länder. Tyskland och Finland är exempel på länder där sjukskrivningssiffrorna är ganska konstant över tid.
2003 började sjukskrivningarna sjunka. Idag är Sverige nere på nivåer som tidigare inte skådats under jämförbar tid. Orsakerna är enligt Magdalena Brasch flera, till exempel ett ökat engagemang från hälso- och sjukvården i sjukskrivningsfrågor och flera åtgärder från regeringen och Försäkringskassan.
Nederländerna har också under senare tid sänkt sina sjukskrivningstal, medan Norge fortfarande ligger högt. I Nederländerna kom förändringen efter att man lagt över ansvaret för sjukförsäkringen på arbetsgivaren.
Enligt Försäkringskassan utgår man i sina prognoser från att sjukskrivningstalen nu nått en stabil nivå. Men samtidigt kommer sjuktalen den närmaste tiden att öka något när de som nått maximal tid i sjukförsäkringen återvänder.
”Målet är nu att sjukskrivningstalen ska ligga på stabil nivå. Det handlar om att inte få de här stora variationerna över tid som vi har haft i Sverige”, säger Magdalena Brasch.
