Nationalekonomen Åsa Hansson vid Lunds och Köpenhamns universitet har nyligen skrivit en rapport om skatter på uppdrag av regeringens Globaliseringsråd. I rapporten beskriver Åsa Hansson bland annat hur det höga skattetrycket inverkar på nyföretagandet på en rad sätt:
- Höga skatter minskar nettoavkastningen som företagare och därmed incitamentet att ta den extra risk som det innebär att bli egenföretagare.
- Ett högt skattetryck kan tränga ut privat nyföretagande eftersom en omfattande offentlig sektor minskar behovet av en privat marknad där nya företag potentiellt kan startas.
- Ett högt skattetryck som finansierar generösa och omfattande sociala skyddsnät minskar både individers benägenhet och möjlighet att bli egenföretagare. Nyföretagen blir färre eftersom behovet av att försörja sig är mindre. Ett generöst och omfattande socialt skyddsnät minskar även individers incitament att spara och bygga upp en egen buffert, som kan utgöra nödvändigt kapital för att starta ett företag.
I sin nya rapport har Åsa Hansson särskilt studerat inkomstskattens betydelse för företagandet.
Tidigare studier i USA har visat på att höga inkomstskatter leder till ökad företagsamhet. I USA är företagande lägre beskattat än inkomster, och det finns möjligheter till förlustavdrag, vilket medfört att fler höginkomsttagare väljer företagande.
Åsa Hanssons studie bygger på svenska data och den visar att i Sverige är förhållandet det omvända. Höga skatter på inkomster, som värnskatten, leder till minskat företagande. Det beror också på skillnader i svensk och amerikansk skattestruktur, där Sverige beskattar arbets- och näringsinkomster mer likformigt.
Vetenskapligt finns det mycket starkt stöd för att en ökad kapitalbildning ger ökat företagande, men i Sverige är det inte vanligt att höginkomsttagare väljer att starta företag.
– Många blir företagare eftersom de är tvungna, då de inte hittar något jobb, säger Åsa Hansson.
Enligt Krister Andersson, chef för Svenskt Näringslivs skatteavdelning, är detta kanske den viktigaste slutsatsen i rapporten.
– Det svenska sparandet är lågt och i en internationell jämförelse visar statistiken att flertalet svenskar är tämligen fattiga – hälften av alla svenskar har mindre än 28 000 kronor i nettoförmögenhet. Det ger svaga förutsättningar för ett spirande nyföretagarklimat, säger han.
Åsa Hansson återkommer ofta till jämförelser mellan Sverige och USA i rapporten. Och eftersom hon själv bott sju år i USA har hon fått perspektiv på kulturskillnaderna och hur vi svenskar beter oss.
– När folk säger att skatter inte har någon betydelse för våra liv har de helt fel, säger Åsa Hansson.
Sommarmånaderna ägnar många svenskar åt att fixa med sina hus, eftersom det är för dyrt att köpa in tjänsterna. Höga skatter utgår på både den egna lönen och ersättningen till den som utför tjänsten. När svenskarna målar om och snickrar höjer de värdet på sina fastigheter och därmed flyttar de sina insatser från det högt beskattade inkomstslaget tjänst till det lägre beskattade inkomstslaget kapital.
Det höga skatteläget har utvecklat en kultur där vi vant oss vid, och tycker det är naturligt att de dyraste Gore-Tex-jackorna har tryck med arbetsgivarens firmanamn. Dessutom åker vi på vintern gärna skidor med våra kolleger i samband med avdragsgilla konferenser.
– Den höga beskattningen av arbete gör det svårt att få igång en rejäl marknad för servicenäringar. I Sverige får presumtiva tjänsteköpare själva fixa trädgården, laga mat, skotta snö. Firmabetalda fester, resor och jackor är extra välkomna i ett högskattesamhälle. Så kom inte och säg att inte skatter inte påverkar våra liv, säger Åsa Hansson och pekar på fler skäl än ökat företagande för att avskaffa värnskatten.
– En avskaffad värnskatt skulle göra det mer lönsamt att utbilda sig. En avskaffad värnskatt skulle också minska det samhällsekonomiska slöseri som det innebär när många väljer att arbeta med det egna huset istället för att köpa in dessa tjänster av hantverkare, framhåller Åsa Hansson.
Det finns dessutom starka principiella skäl att ta bort värnskatten eftersom den utgör en hög skattesats på en smal skattebas. Skattebaser ska vara breda och satserna låga för att fungera effektivt. Breda skattebaser och låga skattesatser var målet med den stora skattreformen 1990 och det målet har nu förfelats med värnskatten.
Svenskt Näringslivs skatteexpert Krister Andersson pekar även på en annan utmaning.
– De höga skatterna är också en förklaring till problemen med svarta sektorn, säger han.
Åsa Hansson är en inflytelserik ekonom även i Danmark. Hon är ledamot i den danska regeringens så kallade skattekommission, som ska se över det danska skattesystemet.
– Som skåning ser jag skillnaderna mellan Sverige och Danmark. Krisen i Danmark gjorde att man städat ut på många områden och sett över sitt skattesystem. Nu kanske Danmark sänker sin marginalskatt, vilket kommer att få konsekvenser för arbetsmarknaden i Skåne. Det vore bra med en översiktlig översyn även av det svenska skattesystemet, säger Åsa Hansson.
Anders Ydstedt
