I maj var ungdomsarbetslösheten 30 procent eller 196 100 arbetslösa ungdomar i åldrarna 15 – 24 år. Ser man till samtliga arbetslösa i landet är 44 procent under 25 år.
Det var mot den mörka bakgrunden som Svenskt Näringsliv var bland de första ut i årets Almedalsvecka och presenterade en färsk rapport om just den svenska ungdomsarbetslösheten; ”Generationskampen om jobben”.
– Den pågående ekonomiska krisen manifesterar sig just bland de unga på arbetsmarknaden, inledde Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt Näringsliv. Dessutom är det viktigt att visa på de krafter som vill osynliggöra den.
Det är ett utspel som väckt uppmärksamhet i media. Inte att undra på eftersom de grundläggande orsakerna till att Sverige har en, med internationella mått mätt mycket hög ungdomsarbetslöshet, återfinns i de traditionella arbetsmarknadsreglerna.
– Turordningsreglerna, anställningsskyddet, höga ingångslöner och ett utbildningssystem som inte levererar, räknade Malin Sahlén, ekonom på Svenskt Näringsliv upp.
Just turordningsreglerna i LAS är en orsak till den dramatiska utvecklingen i Sverige. Sist-in-först-ut är en modell som drabbar unga. Samtidigt visar rapporten att dagens turordningsregler saknar stöd bland svenskarna: 68 procent av ungdomarna mellan 15-24 år tycker att den som gör mest nytta i företaget bör få behålla jobbet. Malin Sahlén igen:
– Tålamodet med dagens turordningsregler verkar ha tagit slut bland dem som drabbas av dem, alltså ungdomarna. Därför bör de avskaffas samtidigt som anställningsskyddet ses över, ingångslönerna, som är bland de högsta i världen, anpassas och att kontakterna mellan skola och näringsliv förbättras.
I den efterföljande debatten vittnade bland annat flera företagare om att i valet mellan en ung oprövad 20-åring och en mer erfaren 25-åring väljs den senare. Helt enkelt därför att med höga ingångslöner är löneskillnaden är minimal och en arbetsgivare hellre väljer yrkeserfarenheter när den kostar så lite extra.
– Men sedan då, utbrast egenföretagaren Pernilla Kjellström. Någonstans måste vi ju få in nya förmågor på arbetsmarknaden. Tänk hur mycket kreativitet och kunskap som slösas bort bland alla som inte kan börja arbeta.
En liten ljusning i en annars mörk bild är att allt fler unga människor kan tänka sig ett liv som egna företagare. 23 procent av dem som drivit ett UF-företag blir verkligen företagare och 75 procent av de tillfrågade ungdomarna kunde tänka sig att starta eget.
– Vi ser en liten förbättring i statistiken, avslutade Malin Sahlén. Det har blivit fler unga företagare det senaste året.
