Som en följd av ett nytt EU-direktiv vill Arbetsmiljöverket införa ett omfattande regelverk som ska skydda minderåriga i arbetslivet. Reglerna berör sådant som rutiner på arbetsplatsen, arbetsuppgifter, med mera, men den största nyheten är det nya sättet att beräkna arbetstid.
Enligt förslaget ska skoltid hädanefter räknas samman med arbetstid. För gymnasieungdomar (under 18 år) betyder det att de inte får lägga mer än totalt 40 timmar i veckan och 8 timmar per dag på skola och jobb. Det blir arbetsgivarens ansvar att ha koll på skolscheman och om ungdomarna har andra anställningar att ta hänsyn till.
De arbetsgivare som bryter mot reglerna hotas med böter.
För Anna-Karin Jansson, chefredaktör på Alingsås Kuriren, som har cirka 50 ungdomar anställda som tidningsutdelare, skulle de föreslagna reglerna bli ett dråpslag. Efter sju timmar i skolan blir det inte mycket tid över att tjäna en slant på för en gymnasielev.
Det tar normalt mellan 1,5 och 3,5 timmar per dag att dela ut Alingsås Kuriren för ungdomarna. De jobbar eftermiddag eller kväll en eller två dagar i veckan.
– Så som jag har fått reglerna beskrivna är jag orolig över att vi inte kan anställa ungdomar som delar ut tidningar på eftermiddagen, säger hon.
– Det är för bedrövligt. Vi vill ge våra ungdomar en möjlighet att arbeta, och att lära känna en arbetsplats och vi kan se hur ungdomarna växer med uppgiften. Genom åren har vi haft många ungdomar som arbetar hos oss i upp till fem år. Vi kan ge dem bra referenser när det är dags för dem att söka sig ut på arbetsmarknaden efter skolan.
Risken blir att många företagare överväger att säga upp ungdomarna. Men det är lättare sagt än gjort.
– Det kan bli böter om företagaren inte följer de nya reglerna. Och om det dessutom finns ett anställningskontrakt går det inte att häva det. Det är ingen saklig grund för uppsägning att den anställde går i skolan, säger Lise-Lotte Argulander Klavebäck, förbundsjurist på Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, SHR.
Hon representerar en bransch som av förståliga skäl är mycket kritisk mot de förslagna reglerna. Många restauranger anställer unga, till exempel McDonalds.
– Risken med de nya reglerna är att man inte vågar anställa personer under 18 år. Det är säkrare att anställa någon som är 18 år gammal, säger hon som tillägger att även många 18-åringar (som inte räknas som minderåriga) går i gymnasiet.
Extrajobbet är för många ungdomar ett första steg på karriärtrappan. Det gäller i högsta grad gymnasieungdomar som arbetar på McDonalds, men även hamburgerkedjan Max.
Richard Bergfors, vd på Max, tycker att de nya reglerna är olyckliga, inte minst med tanke på den höga ungdomsarbetslösheten.
– Först jobbar många unga hos oss medan de går i skolan, sedan fortsätter de några år till efter de slutat skolan. Det är vägen in i arbetslivet för många som man stänger om man gör på det här viset, säger han.
