Svenska studenter är i internationell jämförelse bland de äldsta när de etablerar sig på arbetsmarknaden. Den svenska etableringsåldern, det vill säga när tre fjärdedelar av en kull etablerat sig på arbetsmarknaden, har ökat från 21 år i början av 1990-talet till 28 år idag. Det drabbar den enskilde studenten, genom lägre livsinkomst, och det leder till samhällsekonomiska förluster, enligt rapporten, som är skriven av samhällsekonomerna Stefan Fölster, Johan Kreicbergs och Malin Sahlén.
Drivkrafterna att genomföra effektiva studier måste därför stärkas, anser Svenskt Näringsliv.
Det kan ske exempelvis genom att studenter som genomför sina studier på utsatt tid får nedskrivna studieskulder. Utbildningspremien, ett mått på avkastningen av högre studier, måste stärkas. Det kan ske exempelvis genom ökad lönespridning och genom att värnskatten avskaffas.
Ett problem på landets universitet och högskolor är att nuvarande anslagssystem inte innehåller spärrar mot att så kallade hobbykurser anordnas. Det finns exempel på att lärosäten anordnar kurser i svampkunskap, kreativ matlagning och tecknade serier. Det är inte effektivt vare sig för den enskilde studenten eller för samhället i stort, anser Svenskt Näringsliv.
Det är centralt att universitet och högskolor bedriver utbildning och forskning som håller akademisk standard som genererar hög kvalitet och goda resultat. Hobbykurserna hör inte hemma i högskolan. Lärosätena måste få tydligare drivkrafter att avstå från att arrangera sådana kurser. En idé som bör prövas är därför att kurser som inte uppfyller grundläggande akademiska krav inte ska kunna finansieras via studiemedelssystemet på samma sätt som idag, enligt rapporten.
Rapporten ”Konsten att strula till ett liv” diskuteras på ett seminarium i Almedalen på söndag kl 17.00-18.00 Wisby Strand Kongresshall, lokal Lojsta.
