Ungdomars extrajobb på väg bort

Ungdomsarbetslöshet |  Många ungdomar jobbar extra men Arbetsmiljöverkets förslag till skärpta regler grusar möjligheterna. För arbetsgivarna blir det mer krångel, vilket får många att avstå från att anställa ungdomar, anser Svenskt Näringsliv.

Vi är bland de bästa i världen på arbetsmiljöarbete i Sverige. Trots detta har Arbetsmiljöverket tagit fram ett förslag till skärpta regler för ungdomar under 18 år, som i praktiken sätter stopp för möjligheterna att ha extrajobb under skoldagar eller veckoslut under terminerna. Utgångspunkten för förslaget är ett EU-direktiv om minderåriga, men Arbetsmiljöverket har enligt vår mening gått långt utöver vad som är nödvändigt.

Om Arbetsmiljöverket får som de vill ska skoltid och arbetstid – också hos eventuella andra arbetsgivare - läggas ihop och ingen under 18 år gå i skolan och arbeta mer än totalt 8 timmar dag eller 40 timmar vecka. Till det kommer en regel om 48/36 timmars veckovila.

En gymnasieelev som börjar skolan kl 8 och slutar kl 15 har avverkat sju av de åtta timmarna. Det innebär i praktiken att före 18 års ålder blir det inte längre möjligt att arbeta på vardagar efter skoltid. På helgerna ska eleverna ha 48 timmars sammanhållen vila, det betyder att de inte kan jobba helger heller.

Reglerna är dessutom straffsanktionerade. Om skolungdomarna jobbar i strid med reglerna kan arbetsgivaren dömas till böter. De flesta elever ändrar schema flera gånger per termin vilket gör det till ett omöjligt uppdrag för arbetsgivaren kontrollera. Det är också i de flesta fall omöjligt att med kort varsel ändra arbetstiden efter schemat i skolan.

Arbetsgivarna görs också ansvariga för att se till att ungdomar inte har fler jobb så att de sammantaget med jobb och skola kommer över gränserna om 8 timmar, 40 timmar och veckovilan på helgerna. Om en arbetsgivare missar detta ska han/hon också kunna dömas till böter.

Också regelbundet anlitande av ungdomar för arbete till exempel för att sälja bingolotter eller för att vara hjälpledare eller tränare inom idrotten ska likställas med vanliga extrajobb. Så samma problematik lär drabba idrottsSverige.

Som om det inte vore nog finns uppräknade i en femtonsidig bilaga till förslaget också arbeten som ungdomar under 18 enligt verket överhuvudtaget inte ska få ha i fortsättningen, till exempel sitta i kassan eller hjälpa någon att mocka i stallet.

Med sådana regler kommer seriösa arbetsgivare med största sannolikhet att avstå från att anställa ungdomar under 18 år. Risken att någonstans göra fel är alltför stor. Om förslaget genomförs kommer därför tiotusentals ungdomar tyvärr att bli av med sina extraknäck och uppdrag.

Extrajobben är en chans för ungdomar att skaffa arbetslivserfarenhet och ge dem referenser till framtida fasta jobb. Det kan inte vara rätt väg att gå, att ungdomar stängs ute från extrajobb under terminerna när så många talar om praktik som ett viktigt första steg in på arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten är inget litet svenskt problem, blir Arbetsmiljöverkets förslag verklighet lär det växa ytterligare.

Arbetsmiljöverkets förslag har varit på remiss. Svenskt Näringsliv kom med sitt svar i måndags. I juni fattas beslut om den reviderade föreskriften, vilken beräknas träda ikraft den 1 februari 2011.

Karin Ekenger, Bodil Mellblom

Läs också

• 2010-01-28
  Gymnasieelever kan
  hindras att arbeta
• 2010-02-18
  Utbildning löser inte ungdomsarbetslösheten

Vi arbetar med

Nyheten anknyter till följande frågor och projekt:

• Minska Ungdomsarbetslösheten i Sverige