Under förra året uppgick ungdomsarbetslösheten i Sverige till 25 procent, vilket är bland det högsta i Europa. Nästan 40 procent av de arbetslösa i landet är under 25 år, visar statistik från SCB.
– Att arbetslösheten bland unga har ökat är ett reellt faktum, oavsett hur man vänder och vrider på siffrorna. Att konsekvenserna är negativa för de ungdomar som fastnar i arbetslöshet är också fastlagt, sa Per Skedinger, docent vid Institutet för Näringslivsforskning vid ett seminarium om ungdomsarbetslösheten.
Seminariet var det första i en serie som Svenskt Näringsliv anordnar under våren för att belysa ungdomars anknytning och inträde på arbetsmarknaden.
Enligt Per Skedinger är det främst höga ingångslöner och en stelbent arbetsrätt som hindrar ungdomar från att få jobb.
– Höga ingångslöner är negativt framför allt för ungdomar och långutbildade. Det är helt enkelt dyrt för arbetsgivarna att anställa någon med liten erfarenhet, då det kostar nästa lika mycket att anställa någon med mycket erfarenhet, sa Per Skedinger.
De senaste åren har ingångslönerna ökat mer än lönerna totalt sett. Sedan 2004 har ungas löner (under 23 år) ökar med 30 procent jämfört med övriga på arbetsmarknaden som fått löneökningar på 21 procent, enligt siffror från Svenskt Näringsliv. Det innebär att ungdomslönerna idag ligger väldigt nära medellönerna på arbetsmarknaden.
– För att motverka detta har politikerna sänkt de sociala avgifterna för unga, men tyvärr är det en åtgärd som skapar få jobb och som är dyr, sa Per Skedinger.
Sverige har också ett komplext och omfattande regelverk för anställningsskydd, las. 2007 gjordes lättnader i reglerna om visstidsanställning och sedan dess ligger Sverige på 4:e plats på listan över länder med liberala regler för visstidsanställning, enligt OECD. Däremot hamnar Sverige på 5:e plats bland länderna som har starkast anställningsskydd för fast anställda.
– Gapet ökar alltså dramatiskt mellan fast anställda och visstidsanställda. Personligen tycker jag att politikerna borde försöka minska det gapet, sa Per Skedinger.
Han efterlyste även mer forskning kring las och dess effekter för unga på arbetsmarknaden.
På slutet av seminariet kom debatten att handla om utbildning. Frågan var om det går att ”utbilda” bort ungdomsarbetslösheten? ”Nej, var Per Skedingers entydiga svar;
– Utbildning är bra för unga av den anledningen att den minskar risken för arbetslöshet. En högutbildad person är mer flexibel och kan ta fler jobb än en långutbildad. Men samtidigt leder högre kompetens till att lönerna pressas uppåt, vilket gör det dyrare för företagen att anställa. På en komplex arbetsmarknad går det alltså inte att utbilda bort ungdomsarbetslösheten. Det måste till andra åtgärder, sa Per Skedinger.
Tobias Lindfors är grundare och vd för bemanningsföretaget StudentConsulting. Han framhöll särskilt unga människors möjligheter att studera och jobba samtidigt.
– Ungdomar måste få ett lättare insteg på arbetsmarknaden, oavsett konjunktur. Företagen behöver flexibilitet för att möta toppar och dalar och las gör att företagen inte vågar anställa. Det måste vara möjligt att testa en ung person exempelvis på timbasis för att sedan växla upp och fastanställa, sa han.
Tobias Lindfors påpekade också att ungdomar inte får vara rädda för att ta enklare jobb i början, även om det inte passar perfekt in i utbildningen.
– Det viktiga är att ungdomarna kommer ut på arbetsmarknaden och kan börja bygga ett eget kontaktnät, får meriter och referenser, sa han.
Och han fick medhåll av Lisa Gemmel, ordförande för Sacos studentråd. Hon framhöll dock att även arbetsgivarna måste bli modigare och våga prova ungdomar med olika bakgrunder.
– Arbetsgivarna kräver mer och mer specialistutbildning i stället för att ta någon med mer generell utbildning, men som kanske kan tillföra företaget annan kompetens och andra perspektiv som kan visa sig värdefulla, sa hon.
