Svårigheterna på svensk arbetsmarknad är många. Inte minst för ungdomar. Ungdomsarbetslösheten nådde nästan 30 procent under första halvåret i år och närmare en halv miljon personer under 35 år har tillfälliga, så kallade vänta-på-jobb.
– Det är inget fel i sig. Att ha ett jobb är alltid bättre än inget alls. Men problemet är att många fastnar där. Enligt en tidigare undersökning från SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, går endast fyra av tio högskoleutbildade vidare till mer passande yrken. Sedan 2006 har antalet personer med tillfälliga jobb, under deras nivå, ökat med över 20 procent. Ungas kompetens går till spillo, och på sikt hämmar detta tillväxt och välstånd, säger Malin Sahlén, nationalekonom på Svenskt Näringsliv.
Dessutom berättar hon att antalet högskoleutbildade som säger sig ha ett arbete där de inte får nytta av sin utbildning har ökat med 72 procent sedan förra mätningen 2006. Och många blir kvar i-väntan-på-jobb.
– Efterfrågan på högutbildade medarbetare är lägre än utbudet på arbetsmarknaden, vilket beror på en tidigare större utbyggnad av högskolan på grund av politiska ambitioner. Då är det inte rimligt att ytterligare en högskoleutbyggnad kan lösa ungdomsarbetslösheten, säger Malin Sahlén .
Malin Sahlén berättar att problemet är strukturellt, att det i praktiken inte skapats några nya jobb (netto) inom privat sektor sedan 1950-talet, och att det är det som är det kritiska.
– Företagsklimatet måste bli bättre. Det måste bli enklare att driva företag, och både billigare och enklare att anställa, då ökar antalet arbetstillfällen, säger Malin Sahlén.
– Både utbildningssystemet och arbetsmarknadens funktionssätt måste förändras. Kvalitet och innehåll måste gå före kvantitet inom utbildningsväsendet. Dessutom måste man utbilda fler utifrån arbetsmarknadens behov. En bred skattereform måste till, liksom en förändring av turordningsreglerna. Kompetens måste prioriteras före år i företaget. Då kan fler arbeten skapas och fler hitta mer passande jobb, säger hon.
