:Det har hänt en del sedan jag gick i skolan. Det är bra. På den tiden var det bara barn med välbärgare föräldrar som hade möjlighet att välja skola och utbildningsform, alla vi andra var hänvisade till en och samma skola. Friskolesystemet har haft en ojämförlig betydelse för såväl föräldrars och elevers valfrihet som för nya skolor och pedagogiska former för lärande.
Men ingen framgångssaga utan misstro och motstånd. Nu höjs kritiska röster mot växande och stora friskoleföretag. Möjligen är det en reaktion som kommer av att friskolor har välkomnats och känts igen på sin småskalighet. Det finns dock ingen motsättning mellan å ena sidan en nära och småskalig skola, å andra sidan starka företag som leder utvecklingen inom friskolesektorn. De stora friskoleföretagen är och har snarare varit en förutsättning för vår senaste svenska ny-export, det svenska friskolesystemet. Det svenska systemet och den svenska skolvärlden hade aldrig kunnat utvecklas så väl utan de större utbildningsföretagen.
Det svenska friskolesystemet är unikt och något vi stolt börjar exportera till andra länder. Storbritanniens nya ledning har sedan länge efterfrågat kunskap om det svenska systemet. Den gamla uppdelningen i offentlig och privat sektor blir allt mer otidsenlig och trenden märks i hela Europa. Idag ökar förståelsen för att privata företag och mångfald behövs inom områden som tidigare varit förbehållna offentliga aktörer. Den offentliga sektorn är inte längre tillräcklig för att möta alla de behov som det moderna Europa bär med sig. Konkurrens skapar mångfald och innovation, något våra skolor och unga har behov och glädje av.
Friskolereformen från 1992 var sågs som innovativ och prgressiv när den infördes. Det är därför inte särskilt förvånande att modellen passar väl in i vår tid, nära 20 år senare. Samma utveckling välkomnas också inom vård och omsorg.
Gemensamt för dessa områden är för det första den demografiska utmaningen. Allt fler ska försörjas av allt färre. Dessutom innebär globaliseringen och den intensiva kunskapsutvecklingen och – spridningen att det gamla systemet för kunskap och pedagogisk utveckling inte längre är tillräcklig. Nya tider kräver nya former och att lägga makten närmare eleverna, lärarna och föräldrarna eller för den delen hos patienterna och sjukpersonalen är att decentralisera tidigare toppstyrda och rigida system.
Medborgarna är mer välinformerade än någonsin, informationen flyger blixtsnabbt över jorden och ett brett utbud och valfrihet är på många områden naturligt för dagens unga. Detta gör också att konkurrensen och kraven på skolorna ökar. Ett gott rykte tar år att bygga men timmar att förstöra.
För oss som vuxit upp med statliga monopol på såväl telefoni, tv och radio som utbildning och sjukvård kan valfriheten överraska och kännas ovan. För dagens och unga är den självklar och det är också för dem vi bygger skolan.
Mångfalden är viktig och vi ser idag en blandning mellan stora och små friskolor. Valfriheten gör att de företag som kan presentera en väl fungerande utbildning, blir populära och får möjlighet att växa. Med större företag kommer också bättre möjligheter att satsa på utveckling. I boken ”Varje dag – lite bättre” kan man läsa om tio friskolekoncerner som var och en hittat sin egen väg till framgång. Gemensamt för dem är det starka engagemanget och viljan att hela tiden bli bättre. Att varje dag arbeta för att svensk utbildning får allt högre kvalitet.
För en god utbildning i Sverige är friskolorna och friskolesystemet avgörande. Det vankelmod som finns inför friskolornas existens är skadligt. Precis som alla företag behöver friskolorna tydliga spelregler och långsiktighet för att kunna och våga satsa och utveckla.
Och det är väl egentligen ingen som faktiskt vill vrida klockan tillbaka till en byråkratstyrd skola utan alternativ?
