Dagens sista lektion i ”Managing Negotiations” är över och jag vandrar tillsammans med min projektpartner Himanshu genom campus. Endast mörkret och klockan ovanför biblioteket indikerar att det är midnatt. I mässen sitter studenter och småpratar över en kopp chai, på cricketplanen råder full aktivitet och musiken från aulan antyder att danskursen inför Navrati, en av Indiens alla färgsprakande högtider, fortfarande är igång. Här på IIMA vaknar campus först efter midnatt.
När börjar Navrati egentligen, undrar jag.
– Jag vet inte riktigt, förmodligen inte denna vecka för då skulle mina
föräldrar ha ringt och bett mig att inte äta så mycket kött, säger Himanshu.
Bristen på intresse och engagemang i hans svar är representativt för alla mina
indiska vänner. Kanske beror det på det enorma utbud av högtider som den
hinduiska traditionen erbjuder. Eller så beror det på att de intensiva
studierna inte tillåter att tid spills på religiös kontemplation och
kitschiga dekorationer. Mina vänners attityd liknar mitt eget pragmatiska
synsätt, jag plockar russinen ur den svenska traditionen. Ibland är det lätt
att överdriva skillnaderna.
Himanshu studerar första året på IIMA’s tvååriga MBA-program. För tillfället läser han åtta kurser samtidigt och snittar 4-5 timmars sömn per natt, skolveckan är sex dagar lång med söndag som helgdag.
– Jag gör det för pengarna”, förklarar Himanshu.
– 95 procent av studenterna på IIMA är utbildade ingenjörer, du behöver en
examen som den här för att klara den hårda konkurrensen och vara intressant
för de stora amerikanska företagen. Även om Europa lockar som resmål är det
till USA man vill för att göra karriär och tjäna de stora pengarna.
Som utbytesstudent har jag ett betydligt lugnare studieschema och kan välja bland många intressanta, annorlunda kurser. Jag var inte ensam om att bli förvånad när vi under den första lektionen i kursen ”Developing the Creative Self” fick våra hjärnor scannade. Syftet var enkelt, att kunna se och utvärdera resultatet av de tekniker, t.ex. visualisering, meditation och djupandning, som vi lär oss under kursen.
Studenter jag möter, deras drömmar, ambitioner och intensiva arbete inspirerar. En vän som råkade somna under en föreläsning försvarade sig med orden: ”But Professor, dreams are building the future of India. From that point of view, I’m doing quite an important work here.”
