Vad handlar Vaxholmsmålet om?
Målet gäller frågan om en svensk fackförening, genom att verkställa stridsåtgärder i Sverige mot en utländsk arbetsgivare, får hindra denne från att bedriva verksamhet i Sverige. Frågan ska ses mot bakgrund av att det inom EU gäller en rätt till fri rörlighet för tjänster.
Vad innebär fri rörlighet för tjänster?
EU bygger på fyra friheter: fri rörlighet över gränserna för varor, kapital, arbetskraft och tjänster. Syftet med dessa grundläggande principer är att göra EU till en enda ekonomisk marknad. Rörligheten för tjänster innebär att en arbetsgivare i ett medlemsland ska kunna bedriva verksamhet i ett annat medlemsland.
Vad hände i Vaxholm?
Ett lettiskt bolag, Laval, fick år 2004 genom sitt dotterbolag kontrakt på att bygga om en skola i Vaxholm. Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) krävde att Laval skulle skriva under det svenska byggavtalet (omkring 170 sidor svensk, krånglig avtalstext) samt betala 145 kronor i timmen till de lettiska byggnadsarbetarna. Bolaget gick med på att betala 109 kronor i timmen, som är den lön som avtalet föreskrev om parterna inte kunde komma överens i lönefrågan.
Bolaget hade redan kollektivavtal med det lettiska byggfacket och hade inget intresse av att teckna också ett svenskt avtal till den lön som Byggnads krävde. Byggnads vidtog i november 2004 stridsåtgärder mot bolaget och fick hjälp av ett annat fack, Elektrikerförbundet, som också vidtog stridsåtgärder mot Laval. Till slut gick Laval i konkurs och ett svenskt byggbolag färdigställde ombyggnaden av skolan.
Vad hade Byggnads med det lettiska bolaget att göra?
Byggnads agerande motiverades inte av omsorg om de lettiska arbetstagarna. Det handlade i stället om att skydda den egna lönenivån. Byggnads menar att om lönerna sänks genom att utländska byggarbetsgivare kommer hit med sin arbetskraft så riskerar Byggnads medlemmar att bli utan jobb. Men att någon svensk byggnadsarbetare blev utan jobb, eller fick sina anställningsvillkor försämrade, på grund av Laval har inte påvisats eller ens påståtts.
Hur ska facket agera?
Byggnads agerande, liksom andra fackförbunds, måste stå i överensstämmelse med EG-rätten. Det är av stor betydelse för företag i Sverige. De kan genom fackliga sympatiåtgärder dras in i liknande konflikter. Frågan är naturligtvis också viktig för utländska företag som vill verka här.
Från fackligt håll sägs att målet handlar om den svenska modellen. Stämmer det?
Målet handlar inte alls om det svenska kollektivavtalssystemets vara eller inte vara. Målet handlar om hur de svenska konfliktreglerna förhåller sig till EG-rätten.
På vilket sätt?
Det finns EG-regler om vad en utländsk arbetsgivare ska iaktta när han tillfälligt bedriver verksamhet i ett annat medlemsland. Dessa regler finns i ett direktiv, utstationeringsdirektivet. Där räknas vissa grundläggande rättigheter upp som den gästande arbetsgivaren således måste beakta. En avgörande fråga i målet är om en svensk facklig organisation kan kräva förmåner utöver de som utstationeringsdirektivet anger. Hur påverkas rätten att vidta stridsåtgärder om kraven går utöver vad direktivet anger? Och hur mycket får i så fall en arbetsgivares rätt att utöva verksamhet i ett annat medlemsland begränsas?
Fackets argument är att alla ska behandlas lika på svensk arbetsmarknad. Är det inte så?
Det är fel att tala om en svensk arbetsmarknad. Syftet med de fyra friheterna är att göra EU till en gemensam marknad och motverka protektionism.
Vad har hänt rättsligt?
I maj kom den så kallade generaladvokatens förslag till dom. Förslaget innebar att rätten för de svenska facken att vidta stridsåtgärder inte är obegränsad. Stridsåtgärderna måste, för att vara tillåtna, stå i proportion till målet att skydda arbetstagare och motverka lönesänkning.
Sedan EG-domstolens dom meddelats den 18 december ska Arbetsdomstolen slutligt avgöra målet, med tillämpning av de riktlinjer som EG-domstolen fastslår i sin dom.
