Vaxholm: Protektionism mot fri rörlighet

Kommentar |  I Vaxholmsmålet avgörs om det är tillåtet för svenska fackförbund att angripa och stoppa ett utländskt företag som utnyttjar sin rätt enligt EG-fördraget att tillfälligt utföra tjänster i Sverige. Regeringsuttalanden som "svenska kollektivavtal skall gälla i Sverige" reducerar viktiga sakfrågor till meningslösa schabloner, skriver Kent Brorsson, Svenskt Näringslivs arbetsrättschef, i en kommentar till förhandlingen i EG-domstolen den 9 januari.

Arbetsgivarorganisationen i Lettland och Svenskt Näringsliv oroas över att fackföreningar försöker hindra det fria flödet av varor och tjänster från länder med lägre löner och sämre arbetsvillkor än i det egna.
Foto: Maja Suslin / SCANPIX

EG-domstolen kommer den 9 januari att hålla förhandling i det så kallade Vaxholmsmålet. De frågor som målet handlar om är den fria rörligheten av tjänster, diskriminering av nationella skäl och utstationeringsdirektivet, som reglerar villkoren för anställda som tillfälligt arbetar utanför sitt hemland. Det är mycket viktigt att få klarhet i dessa frågor för att den fria rörligheten av tjänster ska kunna upprätthållas. Det är bra att frågorna nu ska avgöras av högsta möjliga juridiska instans.

Den nya svenska regeringen har förklarat att man inför EG-domstolen kommer att uttala sitt fulla stöd för den förra regeringens ståndpunkt i målet. Det innebär att även den nya regeringen anser att Svenska Byggnadsarbetareförbundet och ett stort antal andra svenska fackförbund hade rätt att blockera det lettiska företaget Laval så att det till sist måste upphöra med sitt tillfälliga arbete i Sverige och avbryta sitt entreprenadkontrakt med Vaxholms kommun.

Blockaderna motiverades med att Laval inte var villig att acceptera Byggnads lönekrav på 145 kronor i timmen eller att bli bunden av olika avgifter i Byggnads kollektivavtal som företaget inte hade någon nytta av. Laval var beredd att betala lön enligt avtalets minimilön på 109 kronor.

”Parterna” var alltså detta företag på ena sidan och ett stort antal svenska fackförbund på den andra. Det är en partssituation som är helt obalanserad. Stridsåtgärder som vidtas mot ett utländskt företag som tillfälligt utför arbete i Sverige måste vara proportionerliga och rimliga så att inte den fria rörligheten av tjänster hindras. I Vaxholm fick de svenska fackens blockader förödande konsekvenser för det lettiska företaget och dess anställda.

Till saken hör också att det lettiska företaget hade ett kollektivavtal med sina fackliga motparter i hemlandet. Den lagändring som gjordes i Sverige 1991 och som kallas lex Britannia tillåter fackliga stridsåtgärder mot utländska företag, men inte mot svenska, när syftet är att undantränga ett redan gällande kollektivavtal. Vi anser inte att detta är förenligt med EG-rätten om fri rörlighet för tjänster och förbudet mot diskriminering på nationell grund. Vår uppfattning delas av de flesta experter.

Vi är därför förvånade över att den nya regeringen inte ger ett tydligt stöd till den fria rörligheten av varor och tjänster utan i stället väljer att oreserverat ställa sig bakom den förra regeringens och de svenska fackens protektionistiska linje i Vaxholmsfallet.

Men målet handlar inte om den svenska modellen. Uttalanden som ”svenska kollektivavtal skall gälla i Sverige” eller att ”det är parternas sak att bestämma vilka löner och andra villkor som skall gälla” är ett förenklat synsätt som reducerar de viktiga sakfrågorna till meningslösa schabloner. Detsamma gäller argumentet ”att den svenska modellen skall värnas”.

Det går mycket väl att teckna kollektivavtal med utländska företag som utstationerar arbetstagare i Sverige – men avtalen bör då anpassas till att det handlar om att utföra ett tillfälligt arbete här. Någon sådan anpassning var Byggnads helt ovillig att göra i Vaxholmsfallet. Byggnads långtgående krav blev ett hinder för det lettiska företaget att utnyttja sin grundläggande rätt till fri rörlighet av tjänster enligt EG-fördraget.

Är det däremot fråga om företag som skall etablera sig i Sverige och vara verksamma här för en längre tid är det naturligtvis helt legitimt att kräva att de svenska kollektivavtalen skall tillämpas på vanligt sätt.

Svenskt Näringsliv värnar också om kollektivavtalen – egentligen mer än vad Byggnads gör. Vi anser att både de metoder som används för att träffa avtal och själva innehållet måste stå i överensstämmelse med EG-rätten. Vi tycker inte att det kravet var uppfyllt i Vaxholmsfallet.

Dessutom är det så att Sverige är ett exportberoende land. Sverige gynnas av en fri tjänstehandel. Därför är de svenska fackens agerande i Vaxholmsfallet mycket allvarligt.

Kent Brorsson

Läs också

• 2006-12-01
  Regeringen lägger sig platt i Vaxholmsmålet
• 2006-03-01
  "Vi är nedslagna"

Vi arbetar med

Nyheten anknyter till följande frågor och projekt:

• Utländska företag i Sverige