En rapport från Svenskt Näringsliv? Nej, den offentliga danska skattekommissionen, ledd av den förre socialdemokratiske skatteministern Carsten Koch. De föreslår en sänkning av den högsta marginalskatten från 63 till 55 procent. Regeringen avser genomföra förslaget.
Danmark och Sverige ligger båda i topp i europeisk jämförelse när det gäller beskattning av inkomster. Båda länderna är små, öppna, ekonomier och har stora likheter. Skattekommissionen grundar sitt förslag på omfattande forskning. Länderjämförelser visar att högre inkomstskatter leder till mindre arbete och större informell sektor. Läkare och ingenjörer städar och snickrar hemma hellre än att köra dessa tjänster vitt.
Skillnaden i arbetade timmar mellan EU och USA förklaras sannolikt i hög grad av skillnaden i beskattning. Amerikaner och européer värderar fritid likartat, visar det sig, så det är incitamenten som skiljer sig åt. Svårigheterna i en global ekonomi att locka kompetens med höga marginalskatter tillhör de problem som har ökat. Länder som vill avancera i den globala värdekedjan måste kunna attrahera kompetenta forskare, investerare, matematiker.
Recessionen ökar hastigheten i den globala omstruktureringen av produktion; vem som kommer att göra vad i den globala ekonomin. Då blir det än viktigare att ge förutsättningar för ny och kvalificerad produktion i landet.
Länder som tydligt har sänkt marginalskatterna har kunnat notera tydligt positiva effekter. Till dem hör både USA och Ryssland. De ökade skatteintäkterna har ofta kompenserat intäktsbortfallet. Den svenska regeringen har sänkt inkomstskatterna för alla, med fokus på lägre och medelstora inkomster. Det har varit viktigt för att öka många människors möjligheter att leva på sin lön och öka drivkrafterna att arbeta.
Att ta bort värnskatten – de sista fem procenten på inkomstskatten – motsvarar högst en tiondel i intäktsbortfall jämfört med de sänkningar som redan har gjorts. Flera studier pekar också på att intäkterna kan bestå, tack vare ökat arbete. Ingvar Carlssons regering införde värnskatten 1994 och den skulle vara tillfällig. Dess 5 miljarder i intäkter hade ingen betydelse för att minska budgetunderskottet på 200 miljarder. Det var en politisk symbol om att vissa inte bara ska betala mer utan extra mycket mer.
De ekonomiska skälen har inte stärkts – och inte heller rättviseskälen. Är det något som hindrar barn från hem utan studietradition från att ta steget till studier så är det dålig lönsamhet för utbildning. I recessionen är det mycket som inte bör göras – som subventioner och protektionism. Men det finns reformer som kan sjösättas så vi kommer starkare ur recessionen. Att premiera utbildning och arbete genom plattare inkomstskatt är en given del.
